Svar på Jonathans öppna brev till Ung Kristen vänster.
Hej Jonathan!
Tack för ditt brev och dina intressanta tankar. Till en början vill jag bara säga att det är skönt, ja befriande, att läsa om din övertygelse som kristen och anarkist. Våra skillnader kan vi diskutera och de är till stor del organisatoriska, men tog vi en kaffe någongång skulle det nog bli ett roligt samtal för oss båda. Jag gissar att både du och jag fått identifiera oss som alternativa i den kristna världen då man även har ett ställningstagande politiskt som inte är borgerligt.
Själv gick jag med i Sveriges Kristna Socialdemokraters Förbund (SKSF) för några år sedan. Det var först efter några års ilska och tvekan inför moderpartiet Socialdemokraterna. För mig och många andra blev SKSF ändå en möjlighet att känna solidaritet med partiet på grund av deras profilfrågor (exempelvis globalisering, fattigdomsbekämpning, fred, nedrustning, vapenexport) och deras ambition att förnya, förbättra och verka som en radikal kraft in i partiet. Utgångspunkten för mig, för rörelsen har varit väldigt lik KRISS förhållande till kyrkan – vi ställer upp som solidarisk kritiker. Vi är med, vi gillar inte allt och vi tänker säga det, men trots allt ställer vi upp. Det är ibland en svår balansakt, men ändå en bra väg framåt. I och med detta har rörelsen blivit en hemvist för radikaler i kyrkan, och en hemvist för religiösa svärmare i arbetarekommunen.
Du tar upp några väldigt intressanta politiska frågor. Till att börja med: Vi gillar representativ demokrati och har inga planer på att avvecka den. Däremot blir det mer och mer angeläget att förnya och utveckla demokratin, särskilt när alltfler beslut fattas i EU och globaliseringen medför förändringar i ekonomi och demokrati som inte anpassas efter den Westfaliska modell som vi är vana vid. Marknadsekonomin är den modell som råder nu och den har förtjänster och brister. Ofta hör jag socialdemokrater använda denna devis: Marknadsekonomin är en god tjänare, men en farlig herre. Det är en anständig hållning tycker jag, även om den inte ger någon tillräcklig analys över hur vår ekonomi fungerar och vilka effekter den har på människa och natur.
Politik och religion är båda sprängda av tradition, men framtidens utmaningar kräver också nya saker av oss. Jag har haft förmånen att vara med i Ung Kristen Vänster och vara med och formulera vad vi vill göra. Det är många som är med och formulerar politikens innehåll i min rörelse. Och tankarna, värderingarna och idéströmningarna varierar naturligt nog väldigt mycket i ett stort parti som dessutom har flera vitala sidoorganisationer. Jag gillar att det är så pass högt i tak som det är i detta folkrörelseparti.
Som det ser ut idag kan man bli medlem antingen i SSU-klubben Kristen vänster eller SKSF och då även få medlemskap i Sociademokratiska partiet. Det är inte för att vi tycker SSU eller SAP är världens bästa i alla frågor, utan för att det är en plattform vi agerar utifrån och för att vi ställer upp på de grundläggande värderingarna. Vi har inga konfesssionskrav eller några politiska program man måste skriva på för att bli medlem. Följaktligen är det ganska högt till tak och det märks på våra träffar. Att bli en fristående organisation som organiserar den breda vänstern, även anarkister och kommunister, är en intressant tanke men jag tror det kunde bli lite rörigt eftersom vänstern i Sverige har bestått av viljestarka individer som hellre distingerar sig enligt små skolor än sluter upp till kamp. Vår anknytning till socialdemokratin har också fördelen att vi får vara med och påverka, också självaste ledningen av vårt parti. Den chansen vill vi inte mista. Vårt svar får tillsvidare bli att vi vill förbli en radikal idérörelse som diskuterar tro och politik, en sten i skon och en kärleksfull kritiker till socialdemokratin.
varma hälsningar
Simon Wessbo, Ung Kristen Vänster
Read Full Post »
