Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Archive for december, 2011

Den förra socialdemokratiska regeringen inledde ett arbete för att underlätta alternativa välfärdsproducenter som inte hade vinstintresse utan verksamhetsintresse som företagsidé. Ett ny kapitel i aktiebolagslagen (kap 32) skapades för att möjliggöra företagsformen Aktiebolag med särskild vinstbegränsning.

En bra början, som dessvärre inte följdes upp med nödvändiga följdändringar i skattelagstiftningen men sannolikt också i speciallagarna som reglera välfärden (socialtjänstlag, skollag osv.), upphandlingslagen m.m.

Företagsformen skapades och finns, men har inte givits förutsättningar att etableras. Det är liksom en frivillig begränsning, som inte ger några andra förutsättningar för verksamheten än vad andra bolag har, bara en vinstbegränsningsregel.

Foto: Mikael Åstmar

När lagen funnits i två år – 2008 – hade Sverige fått ny regering. En alliansregering som vid den tidpunkten inte alls tyckte att välfärdsverksamheterna behövde regleras mer, snarare mindre. Och arbetsgivarorganisationen ALMEGA tyckte det vattnades i munnen. Färre regler, mer vinstutrymme för privata intressen i välfärden.

De uppmanade då regering och riksdag att ta bort reglerna om bolag med särskild vinstbegränsning. Så här sa bl.a. ALMEGA:s näringspolitiska chef Ulf Lindberg:

- Socialdemokraterna ansåg den nya bolagsformen som särskilt väl lämpad för företag inom vård, skola och omsorg. I dessa branscher ses ju vinst av vissa som särskilt farligt och främmande. Den iskalla vinden från börsen skulle annars dra genom sjuksalarna, enligt dåvarande ordförande Persson. Ett sådant agerande är rent kontraproduktiv om man vill värna den framtida välfärden.

Några särskilda regler för att begränsa vinstintressena i välfärden har vi inte fått sedan dess. Så med Ulf Lindbergs logik borde välfärden ha utvecklats positivt och nu ge mer trygghet, utveckling och kunskap åt folket i Sverige.

Jag tycker precis tvärtom. Företagsformen Aktiebolag med särskild vinstsbegränsning borde utvecklas, inte avvecklas. Den ger utrymme åt alternativa välfärdsverksamheter där vinstintressena inte har någon plats, men däremot engagemang och vilja till en bättre äldreomsorg, högre kvalitet i skolan osv. Vi behöver ge utrymme åt den ideella sektorn, åt de idéburna rörelserna och åt människors vilja till engagemang. Men vi behöver, om välfärden ska vara för människor, se till att osmakliga vinstintressen förpassas bort från skattefinansierade marknader.

Idag funderar jag dessutom på om Ulf Lindberg skulle uttrycka sig likadant som han gjorde den 17 mars 2008.

Det är dags nu.

Dags för rättvisa!

Lars G Linder
förbundssekreterare, Socialdemokrater för tro och solidaritet

Detta inlägg är också publicerat på ”Dags för rättvisa!”

Read Full Post »

– En viktig förändring i synen på mänskliga rättigheter och dessas tillämpning i Sverige. Så beskriver Peter Weiderud, ordförande för Socialdemokrater för tro och solidaritet (fd Broderskap) förtroenderådets beslut om ett sysselsättningspolitiskt ramverk.

– Detta är ett led i socialdemokratins resa från vår roll som en konfederation av intressen till att bli också mer av idérörelse framtvingad av de samhällsförändringar vi står i. Vi som under lång tid argumenterat för behovet av en idémässig nyorientering och en önskan att partiet ska bli mer i takt med tiden har anledning att se och argumentera hem dagens beslut som ett paradigmskifte.

Förslaget till ett sysselsättningspolitiskt ramverk sätter en begräsning på politiken och tvingar den att inriktas mot allas rätt till arbete.

– Beslutet är därmed ett viktigt steg för att stärka konventionen om de ekonomiska, sociala och kulturella rättigheterna. Rätten till arbete och försörjning får med detta smått historiska beslut ett tydligare stöd, konstaterar Weiderud.

Svensk socialdemokrati har under hela efterkrigstiden stått i frontlinjen när det gäller mänskliga rättigheter i världen. Däremot har synen på mänskliga rättigheter i Sverige inte varit lika glasklar.

– Samtidigt som mänskliga rättigheter förutsätter demokrati, innebär de en begränsning av majoritetsstyret. Rättigheterna är ju så utformade att de står över det som i ögonblicket är majoritetens uppfattning, påpekar Weiderud och fortsätter:

– Ett stort och statsbärande parti, som med största möjliga kraft vill bygga ett gott samhälle, har inte självklart och oreserverat velat ta på sig de grimmor som rättigheterna innebär. Men förslaget till ett sysselsättningspolitiskt ramverk är precis en sådan grimma.

Weiderud menar att detta är en viktig förändring för att värna de arbetslösas intressen i en globaliserad ekonomi. I senare dagars mätningar tycker 14 procent av svenskarna att arbetslösheten är den viktigaste frågan. En dramatisk nedgång jämfört med tidigare, trots att arbetslösheten är högre än någonsin i modern tid. Det är ungefär dubbelt så många som antalet arbetslösa, öppet och i åtgärder. I praktiken kan detta visa att frågan är viktigast endast för de direkt drabbade – den arbetslöse och dennes familj. För de som har jobb tar andra frågor och prioriteringar över.

– Detta är förödande för sammanhållningen i samhället, men också för samhället självt. Med hög arbetslöshet förlorar samhället enorma summor i form av minskade skatteintäkter och utbetalda bidrag. Ett sysselsättningspolitiskt ramverk tvingar fram hårdare prioriteringar i budgetarbetet för att stimulera jobb. Mer investeringar i kunskap och infrastruktur. Bättre och mer framåtblickande näringspolitik. Bättre omställningsförsäkringar, som är anpassade till ett nytt samhälle.

– Ytterst är detta steg ett led i socialdemokratins resa från vår primära roll som en konfederation av intressen till att bli också mer av idérörelse. En resa som är framtvingad av de samhällsförändringar vi står i.

– Vi som under lång tid argumenterat för behovet av en idémässig nyorientering och en önskan att partiet ska bli mer i takt med tiden har anledning att se och argumentera hem dagens beslut som ett paradigmskifte. En början till den resa som skulle ha påbörjats för länge sedan, men nu blivit en tvingande nödvändighet.

– Resan är lång och siktet måste vara inställt långt bortom 2014 om vi ska en chans att vinna nästa val. Men låt oss nu gratulera oss själva och förtroenderådet till detta viktiga steg, avslutar Weiderud.

För mer information

Lars G Linder, förbundssekreterare, presskontakt
070-366 54 46
lars@trosolidaritet.se  

Fria högupplösta bilder på våra personer och arrangemang finns på http://bildbank.broderskap.se

Vi är radikala troende som glöder för fred, solidaritet och rättvisa. Vi är lite rödare, lite grönare. Läs mer om oss på http://www.broderskap.se eller på bloggen http://blogg.kristenvanster.se

 

Read Full Post »

När förtroenderådet idag fattar beslut om att utveckla ett sysselsättningspolitiskt ramverk innebär det ett paradigmskifte i synen på mänskliga rättigheter och dessas tillämpning i Sverige.

Svensk socialdemokrati har under hela efterkrigstiden stått i frontlinjen när det gäller mänskliga rättigheter i världen. Däremot har synen på mänskliga rättigheter i Sverige inte varit lika glasklar.

Samtidigt som mänskliga rättigheter förutsätter demokrati, innebär de en begränsning av majoritetsstyret. Rättigheterna är ju så utformade att de står över det som i ögonblicket är majoritetens uppfattning. Bara så kan minoriteter och utsatta grupper garanteras det skydd som rättigheterna ska värna.

Ett stort och statsbärande parti, som med största möjliga kraft vill bygga ett gott samhälle, har inte självklart och oreserverat velat ta på sig de grimmor som rättigheterna innebär. Vi ska inte juridifiera politiken är ett svar som jag fått många gånger i samtal med socialdemokrater när jag argumenterat för anslutning till konventioner vi tvekat inför eller när konventioner ska göras till svensk lag.

Förslaget till ett sysselsättningspolitiskt ramverk är precis en sådan grimma och därmed ett viktigt steg för att stärka konventionen om de ekonomiska, sociala och kulturella rättigheterna. Rätten till arbete och försörjning får med detta smått historiska beslut ett tydligare stöd.

Detta är en naturlig utveckling och konsekvens för att värna de arbetslösas intressen i en globaliserad ekonomi. I de senaste mätningarna jag tagit del av tycker 14 procent av svenskarna att arbetslösheten är den viktigaste frågan. En dramatisk nedgång jämfört med tidigare, trots att arbetslösheten är högre än någonsin i modern tid.

Det är ungefär dubbelt så många som antalet arbetslösa, öppet och i åtgärder. I praktiken kan detta visa att frågan är viktigast endast för de direkt drabbade – den arbetslöse och dennes familj. För de som har jobb tar andra frågor och prioriteringar över.

Detta är förödande för sammanhållningen i samhället, men också för samhället självt. Med hög arbetslöshet förlorar samhället enorma summor i form av minskade skatteintäkter och utbetalda bidrag.

Ett sysselsättningspolitiskt ramverk tvingar fram hårdare prioriteringar i budgetarbetet för att stimulera jobb. Mer investeringar i kunskap och infrastruktur. Bättre och mer framåtblickande näringspolitik. Bättre omställningsförsäkringar, som är anpassade till ett nytt samhälle.

Ytterst är detta steg ett led i socialdemokratins resa från vår primära roll som en konfederation av intressen till att bli också mer av idérörelse. En resa som är framtvingad av de samhällsförändringar vi står i.

Vi som under lång tid argumenterat för behovet av en idémässig nyorientering och en önskan att partiet ska bli mer i takt med tiden har anledning att se och argumentera hem dagens beslut som ett paradigmskifte. En början till den resa som skulle ha påbörjats för länge sedan, men nu blivit en tvingande nödvändighet.

Resan är lång och siktet måste vara inställt långt bortom 2014 om vi ska en chans att vinna nästa val. Men låt oss nu gratulera oss själva och förtroenderådet till detta viktiga steg.

Read Full Post »

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Gör sällskap med 1 323 andra följare