Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Archive for the ‘asyl migration & integration’ Category

Främlingsfientlighet uttrycks alltmer i termer av religionskritik. Europa är en kontinent som berömmer sig av demokrati och för att vi
respekterar mänskliga rättigheter. Men håller alla med om detta? Hur omfattande är islamofobin och antisemitismen idag i Sverige och i Europa?

Medverkande: Göran Rosenberg, debattör, Jonathan Leman, EXPO, Omar Mustafa, ordförande Islamiska förbundet, Anton Lannehag, ordförande Ungdom mot rasism samt Lena Andersson, debattör.
Moderator: Anna Ardin, Socialdemokrater för tro och solidaritet

Se hela seminariet i efterhand här:
http://bambuser.com/v/2804658 (klicka på länken!)

Read Full Post »

Migrationsverket fortsätter hävda att säkerhetssituationen i Syrien inte medför ett allmänt stopp för avvisningar och utvisningar dit. Detta trots att regimen nu till och med börjat använda bomber mot sin egen befolkning. Enligt flera människorättsorganisationer har mellan 3 500 och 4 400 personer fått sätta livet till i samband med demonstrationer i landet. President Bashar Al-Assad har inte genomfört några förbättringar avseende de mänskliga rättigheterna, trots löften om det. Istället har förtrycket ökat.

Att då Migrationsverket så sent som den 15 november kommenterar utvecklingen i Syrien med att i dagsläget finns det ”inte grund för ett generellt stopp för avvisningar och utvisningar till Syrien” är uppseendeväckande.

Vi vänder oss starkt mot Migrationsverkets bedömning av säkerhetsläget i Syrien. Det är uppenbart att situationen i landet är sådan att några avvisningar dit inte kan verkställas, om man ska upprätthålla respekten för de mänskliga rättigheterna och rätten för människor till skydd mot förföljelse. Det yttersta ansvaret för att Sverige bedriver en human flyktingpolitik åligger regeringen. Den har ett ansvar att se till att Migrationsverket inte kan skicka tillbaka asylsökande till ett land som befinner sig i väpnat konflikt.

Migrationsverket måste omedelbart ändra sin bedömning av säkerhetsläget i Syrien. Sverige ska ha en human flyktingpolitik. Avvisningar och utvisningar till Syrien måste omedelbart stoppas.

Uttalande antaget av förbundsstyrelsen den 19 november 2011

Socialdemokrater för tro och solidaritet har tidigare agerat i frågan om utvisningar till Syrien. I september skrevs ett brev till Migrationsöverdomstolen. Enligt uppgift från Migrationsöverdomstolen har brevet handlagts och lagts till handlingarna.

För mer information

Lars G Linder, förbundssekreterare, presskontakt
070-366 54 46
lars@trosolidaritet.se

Read Full Post »

Jag kom häromdagen tillbaka från Irak. Det land där några vise män för drygt 2000 år sedan startade en resa mot en stjärna. En resa som efter vissa förvecklingar förde dem till ett stall i Betlehem och mötet med den familj som skulle bli vår tideräknings första flyktingfamilj.

Jag var i norra Irak, men mötte en kaldeer från Baghdad. Hans visade bilder i sin mobiltelefon från lämningarna i den syrisk ortodoxa kyrkan där massakern på ett 50-tal människor skedde för någon vecka sedan. Den händelse som innebar att biskopar tog till orda och uppmanade sina medlemmar att lämna Baghdad och Irak. En fullständigt unik situation som jag inte kan minnas vi har haft en motsvarighet till.

I Erbil i norra Irak växer just nu den kristna stadsdelen Ankawa med stor kraft. Också de kristna eller blandade byarna i norr blir interna flyktingorter för kristna från Baghad, Mosul, Basra och andra städer där utsattheten är större. Till detta Irak har Migrationsverket fortsatt att skicka tillbaka kristna flyktingar. Det har fått Sveriges kristna råd att uttala:

Det är inte värdigt en human rättsstat att återsända människor till ett land där de riskerar förföljelse och hot till livet när den irakiska staten uppenbart är oförmögen att erbjuda dem skydd.

Regeringen har länge förhållit sig passiv och hänvisat till Migrationsverket. Efter kraftig kritik från FN.s flyktingorgan UNHCR ställdes visserligen en avvisning av kristna irakier in. Men bara tillfälligt.

Nu tar regeringen ett lite steg när man i regleringsbrevet till Migrationsverket vill att verket blir bättre på att skaffa kunskap om förhållande för personer från religiösa minoriteter som utvisas.

Även om det är för lite och för sent för dem som redan utvisats, tycks det ändå som om regeringen åtminstone lite grann låtit sig inspireras av julens glada budskap.

Nu krävs det att Migrationsverket tar vara på beskedet från regeringen och omedelbart stoppar avvisningar. Kunskap om de religiösa minoriteternas situation i Irak kan nämligen bara leda till en slutsats – inga fler avvisningar under nuvarande förhållanden.

Read Full Post »

I de flesta av västeuropas länder finns idag högerextrema och främlingsfientliga partier. I flertalet länder har det också lett till att de etablerade partierna, framför allt på högerkanten, anpassat sig till en aggressiv och främlingsfientlig politik. Så är situationen i Danmark, Holland, Belgien, Frankrike och Schweiz för att nämna några uppenbara exempel och som lett till slöjförbud, minaretförbud, massavvisningar eller hårdare asylregler.

Tyskland är ett av de få länder som ännu inte har ett främlingsfientligt högerextremt parti i förbundsdagen. Till del har detta med Tysklands historia att göra. Men Angela Merkels aggressiva utspel mot mångkulturalismen, invandringen och muslimer vid det tal hon höll i helgen för CDU-ungdomar visar att högerextrema åsikter kan gro även utan rasistiska partiers närvaro i parlamentet.

Merkels utspel var förmodligen en populistisk reaktion på ett uttalande i motsatt riktning som den tyske förbundspresidenten gjorde nyligen där han slog fast att islam är en tysk religion, vilket möttes med stor respekt och värme bland Tyskland alla muslimer. Men det skapade en del konvulsioner i Merkels konservativa kristdemokratiska led, vilket bidrog till hennes anmärkningsvärda utspel.

Merkels utspel ställer oss svenska socialdemokrater inför två omedelbara utmaningar. Den ena är att kraftigt öka ansträngningarna på Europanivå att få till en genomtänkt europeisk socialdemokratisk tolerant integrationspolitik. I många länder har socialdemokratin hittills undvikit att bli anfrätt av invandringsfientliga strömningar. I andra, som t ex Danmark, har man ryckts med. Men det saknas alltjämt en stark, genomtänkt och hållbar politik för att möta utmaningarna i det mångkulturella Europa. Den andra utmaningen handlar om vårt eget land. Kommer också vårt politiska landskap att drivas i främlingsfientlig riktning med Sverigedemokraterna i Riksdagen? Det finns goda förutsättningar för att kunna stå emot, men det kräver mod, en genomtänkt politik och förmåga till konstruktivt samarbete över blockgränserna.

Bytet av migrationsminister från Nyamko Sabuni till Erik Ullenhag har ökat förutsättningarna för blocköverskridande lösningar, att kunna rida spärr mot högerpopulismen och att skapa en hållbar integrationspolitik. Men det kräver att vi socialdemokrater tar dessa frågor på mycket större allvar än vi hittills gjort. Det innebär inte kravlöshet eller att blunda för de problem som följer i spåren av ett förändrat samhälle. Men det kräver en helt annan utgångspunkt, tvärtemot Merkels som talar om oss kristna tyskar och dem, muslimska invandrare. Utgångspunkten för en sådan politik måste vara den klassiskt socialdemokratiska

– strävan att bygga samhället nerifrån och upp. Det kräver insikten att här är inte svensk eller turk, kristen eller muslim, mörk eller ljus.

Om vi socialdemokrater erövrar förmågan att också se de nya svenskarna som oss, stärks förutsättningarna för att få integrationspolitiken på plats. Det skulle leda till nya och spännande politiska prioriteringar. Dessutom blir kravet ”Rör inte min kompis” trovärdigt.

Peter Weiderud, Förbundsordförande

Read Full Post »

Det var knökfullt på café Amalia när Rädda barnen höll seminarium med titeln Värdig väntan. Ett politiskt samtal om mottagandet av ensamkommande flyktingbarn. Migrationsminister Tobias Billström (m), Fredrik Federley (c), Magdalena Streijffert (s) och Bodil Ceballos (mp) samt regeringens samordnare för ensamkommande flyktingbarn Björn Eriksson samtalade under ledning av Annika Hagström. Alla var – såklart – överens om att frågan är viktig, att mottagandet måste bli bättre och gå snabbare och att kommunerna måste ta sitt ansvar. Som ofta i politiska frågor som inte prioriteras jättehögt på partiernas egen dagordning, blir det tydligt att det för de närvarande politikerna handlar det i lika hög grad om att få de egna partikamraterna att prioritera deras fråga som att övertyga politiska motståndare och väljare. Fredrik Federley (c) uttryckte det krasst som att det här valet kommer att handla om makten, punkt slut, och hur mycket vi än hoppas på andra mjukare frågor så kommer regeringsfrågan och eventuellt ekonomin att totalt dominera fram till valet. Andra var lite mer förhoppningsfulla, men det blev ändå mer av förhoppningar och betoning av hur viktig frågan är, än konkreta löften från politikerna. Under en stor del av samtalet var det hög konsensusnivå (med några kängor åt ena och andra hållet), men lite mer skillnader kom fram emot slutet. Då utlovade Bodil Ceballos (mp) att göra barnkonventionen till svensk lag (vilket framkallade den enda spontana applåden), Magdalena Streijffert (s) betonade att de rödgröna har kommit överens om rad konkreta punkter för en mer human flykting- och asylpolitik medan Tobias Billström (m) menade att beslutstiderna sjunkit betydligt under alliansregeringen till skillnad från under tidigare s-regeringar.

Rädda barnen presenterade sina krav inför valet om att införa en 24-7-princip, att alla barn och unga som kommer ensamma till Sverige och söker asyl ska få en god man inom 24 timmar och en kommunplacering inom 7 dagar. Partierna var positiva men ville inte ge några bindande löften. Intressantast var nästan under diskussionen om hur man ska få fler gode män i kommunerna, och publiken tillfrågades om det fanns några gode män där. Några få fanns det, och de fick berätta lite om sig själva och varför de ställt upp. Även om det är viktigt att individer själva engagerar sig och gör en insats i högre grad så måste också politiska lösningar till.

Read Full Post »

Migranterna i världen motsvarar sammanlagt ett land av Brasiliens storlek. De summor de tillsammans skickar tillbaka till sina familjer är långt större än det samlade utvecklingsbiståndet i världen.

Drivkraften att flytta för att söka en bättre framtid för sig själv, sina barn och sina anhöriga har alltid varit stark. Några gör det för att komma undan förtryck, som Ulrika i Västergöl i Vilhelm Mobergs utvandrarna. De flesta gör det för att kunna ha bättre förutsättningar att bli mätta, som Karl-Oskar.

Vi har idag en migrationspolitik som i huvudsak arbetar mot denna kraft. Det har funnits en dörr till Europa – asyl i enlighet med Genevekonventionen. Kommer man in i den trånga dörren är det tänkt att man blir kvar för alltid.

Verkligheten ser annorlunda ut. De flesta vi migranter vill migrera för att jobba, tjäna pengar och läöra sig nya saker. Många vill därefter återvända till sina hemländer efter några år för att bidra till fortsatt utveckling och med sina nya erfarenheter.

En politik som arbetar med denna kraft skulle kunna ska en win-win-situation. Sverige och Europa behöver fler som arbetar för att klara våra välfärd och stora pensionsgrupper. Utvecklingsländerna har stora grupper som inte kanb erbjudas jobb och som söker nya utvecklingsmöjligheter.

Därför behöver vi söka vägar till mer av cirkulär migration och en väsentligt ökad öppenhet. Billströms öppenhet för att låta migranterna få ta med pensionsrättigheter och delar av de försäkringar de betalat till när de flyttar tillbaka är uttryck för ett sådant moderna synsätt.

Det kommer från en moderat minister, men jag hoppas att sakfrågan inte blir lidande av detta.

Read Full Post »

Kristna socialdemokrater startar distrikt i KronobergKronoberg är ett av de få distrikt där Sveriges Kristna Socialdemokrater – Broderskapsrörelsen inte är organiserade. Men nu ska det bli ändring på det!

Broderskapsrörelsen växer, och jag tror att det beror på att allt fler ser behovet av en aktiv kristen vänster i Sverige. Det är väldigt roligt att jag redan hittat fler som vill dra igång ett distrikt här, och jag tror att vi snart kommer hitta fler, säger Sara Fransson, baptist och socialdemokrat som bor i Växjö och som också sitter i ledningsgruppen för Ung Kristen Vänster. Jag kontaktade helt enkelt de enskilt anslutna medlemmarna i distriktet och frågade, och flera av dem var intresserade direkt, avslutar hon. 

Tillsammans har de nu gått ihop och kallar alla intresserade till möte. Onsdagen den 3 mars, klockan 18.30 samlas de för att föra en grundläggande diskussion kring förutsättningar, aktiveringsmöjligheter med mera. Platsen för mötet kommer att vara på Socialdemokraternas partiexpedition i Växjö som ligger på Liedbergsgatan 31, nära Kommunhuset.

Intresserade är varmt välkomna att meddela åsikter, viljor och andra idéer till Sara på mailadress sara.fransson@s-studenter.se eller ringa på 070-427 02 02.

Vi är kristna socialdemokrater och radikala troende som glöder för fred, solidaritet och rättvisa. Vi är lite rödare, lite grönare. Läs mer om oss på http://www.broderskap.se eller på bloggen http://blogg.kristenvanster.se

Fria högupplösta bilder på våra personer och arrangemang finns på http://bildbank.broderskap.se

Read Full Post »

Nyamko Sabuni i Sälen

Nyamko Sabuni

I det Arboga som formade mig i början av 1970-talet fanns en skepsis mot Köpingsbor. Och tvärtom. På lördagskvällarna, efter löning, brukade de båda orternas raggare drabba samman på neutral mark i Valskog, mitt emellan Bergslagsstäderna. Det slutade ofta med handgemäng och ibland gick man så långt i sin ilska att man välte Valskogs enda utskänkningsställe – korvkiosken.

Människor har i sin upplevda osäkerhet alltid haft behov av att definiera sig själva i motsats till den andre. Oavsett om den andre kommer från grannbyn, har mörkare hårfärg eller talar ett annat språk, har det alltid funnits krafter som söker finna politiska vinster i att exploatera kontrasten.

Europeisk islamofobi

I dagens Europa riktas dessa krafter i hög grad mot muslimer, i synnerhet muslimer som vill praktisera sin tro och sina traditioner.
Jag besökte häromdagen de kvarter i anslutning till stadens moské i Genève där jag bodde fram till 2006. På min gata hade gatuförvaltningen nu satt upp en vägbom som stängs och låses med schweizisk precision mellan 12.00 och 16.00 varje fredag för att inte muslimer ska kunna parkera där när de besöker fredagsbönen.

Ändå tillhör Genève de mer toleranta kantonerna och majoriteten förkastade det förslag att förbjuda minareter som de schweiziska motsvarigheterna till sverigedemokrater och kristdemokrater lyckades få en betryggande majoritet av schweizarna att rösta för – mot alla andra partier.

Den schweiziska intoleransen är generande naken eftersom den exponeras i en folkomröstning. Men hur skulle en motsvarande omröstning falla ut i Frankrike, Tyskland eller Sverige?

I torsdags beslutade regeringen, på förslag av integrationsminister Nyamko Sabuni, att uppdra åt Säpo att kartlägga all militant islamism i Sverige. Ordet militant har tillkommit sedan hon lanserade förslaget på Folk och Försvars rikskonferens i januari. Det är en viktig förändring, men det ändrar inte att initiativet är en politisering av människors osäkerhet snarare än svar på ett faktiskt behov.

Säkerhetspolisen i Sverige
Säpo har sedan många år, och som en del i sitt självklara ansvar för rikets säkerhet, kartlagt och följt religiösa extremister som är våldsbenägna. Och Säpo har god koll på de enstaka individer som det finns skäl att granska.

Den enda kritik det finns anledning att rikta mot Säpo är att man begränsat sig endast till extrema muslimska bekännare, inte kristna eller andra religiösa extremister. Knutby-sekten skulle till exempel ha mått bra av förebyggande polisarbete, som också skulle kunnat spara liv. Men här är också Säpo klämd mellan tidsandan och resursbegränsningar.

För det är de extrema och våldsamma företeelserna, som måste vara målet för samhällets reaktion, inte religion. Islamism är ett begrepp som samlar människor som utifrån sin tro vill arbeta politiskt. Här ryms allt från muslimska motsvarigheter av kristdemokrater till Turkiets regeringsparti och Hamas.

Här ryms också givetvis små grupper extremister – som Säpo redan idag har god koll på. Men att bredda kartläggningen på det sätt regeringen föreslår riskerar att svartmåla och förpassa en stor grupp svenska muslimer till politiskt utanförskap. För vad är det som är militant eller extremt? Är det att önska en minaret, bära sjal eller att inte ta en främmande person av motsatt kön i hand när man hälsar?

Viktig debatt bland muslimer
Min kollega i socialdemokratiska kvinnoförbundet, Nalin Pekgul , som själv är muslim, har uttryckt en oro över en växande radikalitet bland svenska muslimer. Hon krävde nyligen att diskrimineringslagen ska skrivas om eftersom den ledde till att en ung muslimsk man fick rätt, sedan han mist sin försörjning på grund av att han vägrat hälsa i hand på den kvinnliga chefen. Nalin har själv efter många år i Sverige funnit ett religiöst förhållningssätt som väl låter sig integreras. Och det är viktigt att det bland muslimer finns en aktiv diskussion om hur en svensk islam bäst kan växa och utvecklas.

Men vi måste undvika att denna diskussion blir del av politiska utspel. Vi kan inte genom lagstiftning tvinga bort den här typen av religiöst motiverade beteenden. Religionsfriheten är och ska vara grundlagsskyddad, inte minst därför att det finns så många skrämmande exempel när en majoritet söker tvinga en minoritet till assimilering.

Respekt för tradition och religion
Ett fungerande mångkulturellt samhälle måste växa fram i ett givande, tagande och delande av genuina erfarenheter. Vissa beteenden kan sticka ut, inte minst därför att samhället i sin långt drivna sekularism blivit lomhörd för riter. Alltså de kollektiva strukturer för meningsskapande som bara religioner erbjuder. Dessa är viktiga för människors välbefinnande, upplevelse av mening i livet och för vår vilja att delta i det samhälle där vi bor.

De kristna riterna, allt från julfirande till att symboliskt dricka Jesu blod, är djupt integrerade i vårt samhälle. I ett mångreligiöst samhälle bör ramadan och huvudsjalar, liksom Chanukka och Yom Kippur vara lika självklara inslag.

Det sekulära samhällskontraktet är en nödvändig förutsättning för ett fungerande mångreligiöst samhälle där alla behandlas lika. Men detta kontrakt behöver fördjupas, bli mer lyhört för varandras riter och vara mycket varsam med att slå ner på människors religiösa beteenden. Religionsfrihet måste vara frihet både från och till religion.

Muslimer som hävstång i valrörelsen
Det finns en risk för att den kommande valrörelsen leder till ökad utsatthet för svenska muslimer. Sverigedemokraterna har identifierat muslimerna som den hävstång man vill använda för att med främlingsängsliga röster nå Sveriges riksdag. Samtidigt är Sverigedemokraternas argumentation så vulgär att den skapar en motreaktion av tolerans. Men till priset av ett mer polariserat samhälle.

Nyamko Sabunis populistiska och mer subtila utspel är ett försök att ta politiska poänger i denna polarisering. Det är därför ett väl så stort hot mot de svenska muslimerna som Sverigedemokraternas budskap, eftersom det utmålar både islam och muslimer som opålitliga och farliga.

Min analys av regeringens och Nyamko Sabunis utspel har jag även publicerat på Newsmill, gå gärna dit och diskutera mot alla de upprörda Sverigedemokrater som yttrar sig i frågan, och här finns ett tidigare inlägg jag skrivit i frågan. Läs förresten också Alexandra om varför vi vinner valet.

Read Full Post »

handskakningDen kristna högern hävdar att det är religion att motarbeta homosexuellas rättigheter i samhället. Det är det inte – det är politik och inte något vi behöver acceptera. Människor får gärna ha sin tro själva, men det är inte ok att kräva att samhället ska rätta sig efter alla personliga religiösa och politiska uppfattningar. Man får tycka att homosexuella inte ska ha samma rättigheter som heterosexuella, men man får inte diskriminera homosexuella bara för att man är högerkristen. Och man kan inte förvänta sig att kunna ha ett arbete som förutsätter att man måste kunna behandla heterosexuella och homosexuella lika. När ens trosuppfattning går ut över andras rättigheter har den gått för långt.

På samma sätt är det inte okej att män markerar avstånd till kvinnor – bara för att de är kvinnor. Så sker när en man vägrar hälsa på en kvinna – bara för att hon är kvinna. Det är svårt att komma från att det är ett uttryck för intolerans och ett dystert bakslag för ett tolerant och fritt samhälle.

Den muslimska man som nyligen fått sig tilldömt ett skadestånd av Stockholms tingsrätt blev förvisso diskriminerad av arbetsförmedlingen som tog ifrån honom ersättningen. Det är en rimlig bedömning att han inte skulle få praktikplatsen i fråga, men det borde inte lett till att han blev av med sin försörjning. Han har rätt att se den kvinnliga chefen som något han som man blir oren av att ta i, men då får han räkna med att inte kunna arbeta där det finns kvinnor. Arbetsförmedlingen däremot borde, som också domen visar, ha fortsatt hjälpa mannen att hitta en arbetsplats som kan matcha hans speciella behov.

Huruvida vägran till handhälsning är religiöst korrekt eller inte är ju också en omdiskuterad fråga. Muslimer jag talat med säger att det strider mot islams fredsbudskap att vägra och att det inte stämmer överens med den gästfrihet och tolerans man ska visa som muslim. De säger också att det inte finns något stöd för en sådan hållning i Koranen. Det finns muslimer som gör politiska och samhälleliga frågor till trosfrågor och på samma sätt som i kristendomen och i alla andra trosrörelser finns det människor som väljer att kokettera med sin tro.
Så här skriver vi i Broderskapsrörelsen i vårt manifest för kristen vänster:

För [oss] går skiljelinjen inte mellan människor av olika religioner utan inom varje religion. Skiljelinjen går mellan det öppna sanningssökandet och det intoleranta sanningsförvaltandet, vare sig det är kristet, judiskt, muslimskt eller sekulärt. Och varje individ ställs ständigt för valet vad av detta hon eller han vill försvara. Det gör åsiktsskillnaderna större inom religioner än mellan dem.

Det är viktigt att hålla isär saker och inte behandla alla muslimer som om de alla var intoleranta och lider av beröringsskräck. För det är inte så. Att staten nu ger skadestånd till en man som vägrat hälsa på en kvinna – bara för att hon är kvinna – är korrekt i det enskilda fallet eftersom han inte borde blivit av med sin ersättning. Men det är en problematisk signal! Domen ger inte människor den moraliska rätten att låta egna tolkningar av en gudomlig rätt stå över viktiga ideal om tolerans och människors lika värde. Det här är inte enbart en religionsfrihetsfråga. Det handlar inte enbart om vad den enskilda människan tror, utan hur vi förhåller oss till varandra. Alltså hur vi formar ett samhälle där vi inte kränker varandra. Det finns inget som är bättre i sig med att hälsa med hand, i framtiden kan vi kanske hälsa på andra eller olika sätt, men vi är inte där, och fram tills dess och i det här fallet kan man inte hävda att enbart den ena parten diskriminerar.

Andra om handskakningsdebatten: dagen, dagen2, dn. Läs också min debattartikel om informationsbiståndet i Dagen idag och Emine Onatlis intressanta artikel om handskakning inom islam från 2005.

Read Full Post »

fikapaus och glada mötesdeltagare

Fikapaus med glada skratt

I helgen träffades ett femtiotal förtroendevalda i Sveriges Kristna Socialdemokraters fyra politiska arbetsgrupper för första gången – för att dra igång valrörelsen och för att dra upp riktlinjer för politik och verksamhet.

Arbetsgruppen alla folks frihet - hela världens fred

Alla folks frihet - hela världens fred

Arbetsgrupperna instiftades på organisationens kongress i somras och består av representanter från 16 av Kristna Socialdemokraters distrikt runt om i landet.

Arbetsgruppen ”Alla folks frihet – hela världens fred” som leds av Ulf Bjereld Göteborg består av Kjell Ljung Dalarna, Åke Johansson Skaraborg, Joakim Edhborg, Tofte Frykman, Joel Malmqvist och Karin Wallensteen från Stockholm, Andargachew Meshesha, Desmond Ayim-Aboagye, Kerstin Ramdén och Martin Andersson från Uppsala, Kerstin Erikson Värmland, Klas Corbelius och Sinisa Stojilkovic Östergötland samt Eva Strandberg Bohuslän.

fikapaus i arbetsgruppsmötet

Intressanta diskussioner

Arbetsgruppen  ”arbete, kultur lärande” som leds av Thomas Strand Jönköping, består av Eva Hansson och Fredrik Schandorff Bohuslän, Agneta Brithell Göteborg, Monica Molin Skåne, Monika Ahlström, Ulph Berntson, Jonathan Alexander och May-Britt Carlsson Stockholm, Peder Granath Uppsala, Regina Andersson och Rolf Jernstedt Värmland, Lars Öhlén Västernorrland, Aurora Pirraku Eriksson Västmanland och Susanne Stenlund Örebro.

Arbetsgruppen ”mänsklig värdighet” som leds av Eva-Lena Gustavsson, Värmland och Eva Hedesand Lundqvist, Norrbotten består av Göte Johansson och Mona Gillerstedt Bohuslän, Lena Björneld Göteborg, Jonas Magnusson, Jönköping, Leif Brandt Kalmar, Bertil Henriksson, Erik Jonsson Norrbotten, Laila Neck Skaraborg, Rune Granqvist Skåne, Anna-Lena Andrén, Carola Norén, David Rutström och Gisela Ihrfors från Stockholm, Gun-Britt Karlsson Sörmland, Johnny Samuelsson Uppsala samt Ingrid Emanuelson och Pär Lundberg från Värmland.

Arbetsgruppen "arbete, kultur, lärande"

Arbetsgruppen "arbete, kultur, lärande"

Gruppen för asylpolitik leds av Görel Sävborg-Lundgren Uppsala och består av Monica Johansson Kalmar, Gerda Henriksson och Lennart Karlsson Norrbotten, Carlos Nunez, José Blanco, Gabriele Winai-Ström och Lazarus Kulaba-Malingha från Stockholm, Kjell Wiklund Sörmland, Birgitta L Johansson och Resit Batti Uppsala, Johan Bonander Värmland och Elisabeth Hammar Örebro.

Även en grupp som arbetar med revision av Broderskapsrörelsens stadgar under ledning av Lars G Linder träffades.

Läs en artikeln om träffen i tidningen Broderskap här. Och se vårt pressmeddelande här.

Read Full Post »

Older Posts »

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Gör sällskap med 1 322 andra följare