Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘tro’

Protester mot att kvinnor som riskerar livet ändå hindras från att få göra abort

Protester mot att kvinnor som riskerar livet ändå hindras från att få göra abort

Liv är heligt. Därför är jag emot abort. Men som vår värld och vårt samhälle ser ut idag så kan vi aldrig, inte på någon plats förbjuda enskilda kvinnor att göra abort. Det vi måste göra är att ta det politiska ansvaret för att göra det onödigt att abortera. Minska de oönskade graviditeterna och stärka kvinnors rättigheter.

Vi kan inte på något sätt moraliskt försvara att unga, fattiga tjejers liv förstörs för att vi som samhälle tvingar dem som individer att bära resultatet av vår gemensamma moral. Abortförbud i ojämställda, ojämlika länder är förmodligen den grövsta formen av dubbelbestraffning mot kvinnor.

Män riskerar inte att drabbas eftersom våra kulturer lägger moralen, ansvaret, skammen, skyldigheterna på kvinnor, äldre riskerar inte att drabbas eftersom de inte blir gravida och rika riskerar i mycket liten utsträckning att drabbas eftersom pengar gör att man står över den här typen av lagar i princip överallt.

När då äldre rika män (eller yngre fattiga män, eller äldre kvinnor, eller vilka som helst i I-länder där de vet att de inte själva kommer att drabbas) går ut med plakat för att skuldbelägga unga fattiga tjejer blir jag så arg att jag inte vet vart jag ska ta vägen. Jag vill skrika åt dem att de ska ta sitt samhälleliga ansvar! Att de borde anställa bara gravida singelarbetarklasskvinnor i sina företag, eller på något sätt arbeta för jämlika relationer – göra något åt situationen istället för att peka finger åt andra.

Två sätt att vara för abort
Som jag ser det finns det åtminstone två sätt att vara för abort – ett högersätt och ett vänstersätt. Högersättet att man inte bryr sig särskilt mycket om de ofödda, och att varje människa själv äger frukten av sitt arbete, alltså även sina barn. Och vänstersättet är att det leder till sociala katastrofer att förbjuda, att samhället inte har rätt att köra över en minoritets mänskliga rättigheter.

Det finns förstås motsvarande sätt att vara mot abort – ett högersätt och ett vänstersätt.

Emot abort på ett högersätt
Det här är den kända formen av abortmotstånd, som majoriteten av svenskarna vänder sig starkt emot. Den mest klassiska variant att vara emot abort på ett högersätt är att dogmatiskt hävda att liv är heligt, och så länge någon annan tar konsekvenserna av denna princip så ska vi kontrollera, begränsa, straffa. Den här högerhållningen återfinns till exempel hos dem som förföljde och slutligen mördade abortläkaren Tiller, eller hos de politiska partier som vill montera ner välfärden men samtidigt begränsa möjligheterna till abort.

Jag ser det som en oförmåga till empati med människor som lever under andra förhållanden än man själv, eller en oförmåga att sätta sig in i behovet av en abort i de sociala kontexter de kvinnor som gör abort befinner sig i. Att motsvarande mängd osäkra och illegala aborter ersätter fria och legala aborter utförs i länder med abortförbud eller att postabortkomplikationer är en mycket vanlig dödsorsak hos unga kvinnor i abortförbudsländer bortses i mycket hög utsträckning ifrån. Det är också en förklaring till varför att vara för dödsstraff och mot abort inte är en paradox, eftersom det viktiga inte är livets helighet utan tron på att den egna moralen står så mycket över ”dom andras” moral. Trots att antalet aborter sjunker i världen är de osäkra aborterna (utförda av outbildad personal i smutsig miljö) lika många som tidigare: 20 miljoner per år.

Osäkra aborter utförs bara på kvinnor i fertil ålder, i princip enbart på unga fattiga kvinnor i utvecklingsländer. Bara tre av tio afrikanska kvinnor kan överhuvudtaget få tag på preventivmedel. I Nigeria en av tio. I flera länder är det olagligt att abortera till och med om kvinnans liv är i fara, även om det är i princip säkert att kvinnan kommer att dö. Det är en extrem högerhålling i abortmotståndet, som med all tydlighet visar att många av abortmoståndare inte alls håller livet särskilt högt. Det viktiga tycks istället vara att straffet för den omoraliska kvinnliga sexualiteten säkert utdelas.

Det kan omöjligt vara liv som är det viktigaste när kristna abortmotståndare vill att människor ska dö i abortförbudets namn. För dem är straffet det viktiga.

Emot abort på ett vänstersätt

Det här är i princip en helt okänd form av abortmotstånd i Sverige. Jag mötte den när jag talade med några spanska broderskapare i cristianos del PSOE när jag nyligen var på ILRS kongress. Det var verkligen en aha-upplevelse. Jag talade med en man som var feminist, socialist och djupt troende katolik. Vi hade mycket gemensamt i fråga om klasspolitik, filmer, resor och så säger han att de har ett problem med abortfrågan i PSOE. Hans parti, menar han, tittar bara på kvinnans rättigheter och punkt. Jag känner att jag blir lite kall, det här som var så trevligt, varför ska vi prata om det, jag kommer bara att bli arg på den här tråkiga, patriarkala diskussionen om att man får skylla sig själv om man är tjej och blir gravid, då är det bara för staten att tvinga dig bita i det sura äpplet och förstöra ditt liv, typ.

Men han säger inte så…
Han säger: var är arbetsrätten? Var är alla de goda katoliker som sitter på höga moralhästar och pekar på tjejerna när det stora företaget sparkar alla som blivit gravida? Det första steget för att minska aborterna kan alltså aldrig vara förbudet, det första steget måste vara arbetsrätten. I Sverige har vi drivit just den här kristna vänsterpolitiken för att minska aborterna, vi har gjort det tabu att ställa frågan om man tänkte skaffa barn på anställningsintervjuer och vi har höga ersättningar för föräldraledighet. Men ännu finns det mycket kvar. Varför får så få barn när de pluggar på högskolan – trots att det egentligen vore ganska optimalt i flexibilitet och tidpunkt i livet att få barn? Varför har kvinnor så mycket lättare att få vårdnaden om barn? Varför tar kvinnor ut så extremt stor del av föräldraförsäkringen – om vi nu vill minska antalet aborter?

Det finns en möjlighet att förbjuda abort
Det finns alltså en möjlighet att förbjuda abort. Men det är i utopia. I utopia skulle vi dessutom inte behöva förbjuda, för varför skulle någon vilja abortera? Att arbeta mot målet att nå detta samhälle skulle vara långt mycket mer effektivt för att helga livet. Aborter skulle kunna förbjudas i det fullständigt jämställda samhället. Där de människor som inte bara haft reella möjligheter att undvika graviditet utan även får fullständig ekonomisk, social och annan kompensation från samhället för smärta, insatt tid och andra möjliga problem i samband med graviditet och förlossning, och som i de fall där barnet inte adopteras bort har en fullständigt jämlik ansvarsbörda med den andra föräldern, inte riskerar karriär, status eller en trygg ålderdom mer än han oavsett om förhållandet fortsätter eller ej – där vore det rimligt att säga att allt liv är heligt, där skulle de oföddas rätt kunna värnas – utan att det leder till sociala katastrofer.

Andra om abort: Dagen, SydSv och SvD om Spaniens nya abortlag mm, Alicja som dömdes till blindhet pga abortförbud, Abortlagarnas mörka baksida (aborterna minskar). Andra bloggar: Basun, ja till livet, rabiatfeminism.

Read Full Post »

tårta

Den 20 november firar vi att Broderskapsrörelsen fyller 80 år, du kommer väl?

Sahlin kommer - kommer du?

Sahlin kommer - kommer du?

Program
14.00 ABF, Sveavägen 41, Stockholm. I Sverige är Gud röd. Öppet seminarium om tro, politik och Broderskapsrörelsen i Sverige under 80 år. Fri entré.

Boström släpper sin nya skiva

Boström släpper sin nya skiva

15.30 Sveavägen 68, Stockholm. Födelsedagskalas med tal, musik, dryck & tilltugg. Bland annat kommer vår partiledare Mona Sahlin att tala och artisten och broderskaparen Tomas Boström släpper sin nya skiva Mitt gömda jag med Leonard Cohen-tolkningar. Läs mer om skivan här. Skivan kommer att finnas till specialpris under festen.

18.00 Vi äter något och ser ”Ruths bok” på Aliasteatern i Stockholm. Läs mer om pjäsen här. OBS Begränsat antal platser. Först till kvarn!

Vi ser Ruths bok, ett drömspel om tro, politik, flykt, rotlöshet, exil och kärlek till levande klezmermusik

Vi ser Ruths bok, ett drömspel om tro, politik, flykt, rotlöshet, exil och kärlek till levande klezmermusik

Varmt välkommen!

Priset för hela dagen (seminarium, kalas, underhållning, mat och teater) är 295 kronor. Endast teater 200 kronor. Anmäl deltagande senast den 17 november till broderskap@broderskap.se eller på telefon 08-54555330.

Andra om: , , , , , , , , , , , ,

Read Full Post »

Evert Svensson, Sverige och Marianne Uri Overland, Norge, i samspråk i Cordobas moské/katedral

Evert Svensson, Sverige och Marianne Uri Overland, Norge, i samspråk i Cordobas moské/katedral

I helgen har, som ni kanske sett här på bloggen, den internationella organisationen för religiösa socialister, en del av socialistinternationalen, hållit kongress i Cordoba, Spanien. Idag beslutades att nästa kongress, år 2012, för första gången sedan 1989 ska hållas i Stockholm och arrangeras av Broderskapsrörelsen.

- Jätteskoj! Det blir ett utmärkt tillfälle att i globaliseringens tid diskutera hur människor från alla religioner kan samarbeta för att bygga samhällen där alla kan trivas och förverkliga sig själva säger Lars G Linder, förbundssekreterare för Broderskapsrörelsen.

Läs pressmeddelandet här.

Se fler bilder från kongressen här: http://bildbank.broderskap.se

Read Full Post »

Abdulkader Habib talar inför ILRS kongress vid casa de la plaza de la Concha i Córdoba. Bakom honom syns kristna och judiska bekännare som talade strax före.

Abdulkader Habib talar inför ILRS kongress vid casa de la plaza de la Concha i Córdoba. Bakom honom syns kristna och judiska bekännare som talade strax före.

Allah Akbar, Allah är större, Gud är större än allt annat. Allah är större i sin generositet och barmhärtighet. Rättvisa är en av Allahs 99 egenskaper eller namn.

Vi är i första hand människor sen muslimer, kristna eller judar.

Gud talar i många verser till människan och till alla människor. Ofta handlar det om frågor som berör oss alla, oavsett vilken tro eller etnicitet vi har.

I Koranen talar Gud om allas ansvar av att garantera religionsfrihet och alla religioners helgedomars säkerhet. Vi har ett gemensamt ansvar för att skydda varandras rätt till tro och våra respektive heliga platser.

Gud säger i Koranen [22:40] de som i strid mot all rätt jagas bort från sina hem därför att de säger: ”Gud är vår Herre!” Och om Gud inte höll tillbaka [vissa] människor med andra [som redskap] skulle helt visst kloster och kyrkor, synagogor och moskéer där Guds namn åkallas utan uppehåll, ha jämnats med marken. Ja, Gud skall bistå alla som strävar för Hans sak – hos Gud ligger all styrka, all makt.

Profeten Muhammed hade en dröm, en önskan, han sa; om jag hade levt före islam skulle jag velat vara en del av ”Helf Alfudol”. Helf Alfudol var en allians för godhet, där man slöt en överenskommelse att skydda de svaga, de fattiga och upprätthålla rättvisan i Mekka. Mänskliga rättigheter, social rättvisa och jämlikhet måste betraktas som grunden till alla våra olika trosuppfattningar, och den delen av tron kan vi utöva tillsammans.

Cordobas smala gator och historiska mångfacetterade byggnader berättar om en tid då Azzan, en bön från muslimer, judar och kristna ekade och livet präglades av en mångfald av tro och rikt kulturliv. Cordoba visar att ingen av de abrahamitiska religionerna är främmande i Europa, att Islam och Judendom är lika mycket europeiska religioner som Kristendom.

Cordoba är inte bara historia utan nu och framtid. Vi judar, kristna och muslimer har alla möjligheter att visa att det som förenar oss är mer än det som skiljer oss åt.

Vi tillsammans måste visa vägen och vara solidariska med varandra och inkludera de exkluderade.

Abdulkader Habib
medlem i den svenska delegationen i ILRS kongress i Cordoba 9-11 oktober 2009

___

Mer om ILRS kongress och broderskapsrörelsens närvaro här, här, här och här.

Read Full Post »

Pär Axel Sahlberg, president ILRS

Pär Axel Sahlberg, president ILRS

Christianos en el PSOE eller Christianos Socialistas (Kristna socialdemokrater) är värdar för ILRS:s möte i oktober, kongressen hålls i Cordoba 10-11 oktober. International League of Religious Socialists finns i tjugo länder och är associerad medlem i Socialistinternationalen. Broderskapsrörelsen är en våra viktigaste och starkaste medlemmar.

“Global Crisis and Spirituality – strengthening alliances with Faith and Social Justice” är årets tema och vi följer upp förra kongressen då vi talade om social globalisering.

Våra värdar är spännande. Det är vår yngsta medlemsorganisation, andra har funnits i hundra år. Den startade som en lokal grupp i Baskien där socialdemokratiska medlemmar såg behov av att mötas kring politik, men också kring sin tro. I det starkt katolska Spanien har konflikten mellan kyrkan, som ställde sig alltför nära diktatorn Franco, och socialdemokratin varit djup. Socialdemokraterna har tagit konflikten med kyrkan om skolan, som i hög grad sköts av kyrkan, men staten betalar, och etiska frågor som abort, äktenskap, homosexuellas ställning etc.

De kristna socialdemokraterna i Baskien har jobbat hårt för att få partiet med sig. Att det inte är mellan vänstern och kyrkan som gränslinjen ska dras utan mellan progressiva människor och konservativa. ILRS har bidraget till den baskiska gruppens arbete och nu, sedan flera år, har partiet gett de nya kristna socialdemokraterna sitt stöd och uppmuntrat dem att starta grupper i hela Spanien, uppmuntra människor att se hur väl tron och politiken hör samman och bygga broar i det spanska samhället. Gruppens ordförande är nu rådgivare till premiärminister Zapatero och då vår globala kongress möts i oktober samlas också den nationella gruppen för första gången, på samma plats. Spanska utrikesministern, Moratinos, kommer och talar och de baskiska pionjärerna har chans att se sin organisation manifesteras för första gången.

Vi hoppas och tror att spanjorerna också kommer att bli ett viktigt brohuvud för vårt globala broderskapsarbete i latinamerikanska länder.

Broderskapare från Sverige kommer att finnas på plats och vi kommer att göra stort nummer av platsen; Cordoba i Andalusien, där en gång muslimer, judar och spanska katoliker levde sida vid sid och byggde ett gott samhälle. Det blir vårt svenska bidrag till den annars katolska dominansen i Spanien. Manifestet för den kristna vänstern kommer att presenteras och vårt arbete tillsammans med muslimer i Sverige kommer att uppmärksammas.

Det är ett banbrytande arbete som våra kamrater i Spanien har gjort. Jag kommer att avgå som ordförande efter sex år, 2003 tog jag över efter Evert Svensson. Vi har förhoppningar om ytterligare en svensk ordförande i raden. Nuvarande viceordföranden kommer från Sydafrika respektive Storbritannien.

PA Sahlberg
President ILRS, fd riksdagsledamot, pastor i Metodistkyrkan

Läs vårt pressmeddelande och se listan på ombuden här på Newsdesk.

Kolla också artikeln om den nya webbkyrkan här och om diskussionerna om äktenskapsfrågan när kyrkomötet öppnades här (Wejryd hoppas liksom vi att frågan snart är utagerad, att den inte kommer bli lika segdragen som kvinnoprästmotståndet).

Read Full Post »

Själv är jag mycket förvånad över allt motstånd mot samkönade äktenskap. Varför är det så viktigt att stoppa två människor, förvisso av samma kön, från att visa världen att de älskar varandra? Varför ska detta inte få ske i kyrkorummet som bär på traditionen av ”tro, hopp och kärlek, dessa tre och störst av dem är kärleken” (1 Kor 13:13)? SAP-Ros_RGB_Pride_liten_____resize_s_300_0

Jag har inte svaren, men förstår att det finns olika syn på såväl äktenskapet som på bibeln – dess budskap och hur det ska tolkas.  Jag tycker bara att vi ibland gör det lite väl komplicerat. Varför ska vi skilja på äktenskap och partnerskap? Blir verkligen äktenskapet mindre värt för att fler får del av det? Kan vi inte var och en få läsa in vår tolkning av äktenskapet utan att den tolkningen begränsar andra människors frihet?

Oavsett vilket så kan jag konstatera att socialdemokraterna, som längst av alla stora nomineringsgrupper, drivit frågan om samkönade äktenskap nu får stöd av de flesta. Chansen finns att kyrkomötet redan i höst beslutar, dels att äktenskapet är för både sär- och samkönade, dels att kyrkan vill behålla vigselrätten. Det finns dock en högljudd opposition bestående av bland annat Kristdemokraterna, Frimodig kyrka, en och annan ur POSK samt ett helt gäng biskopar.

Ta inget för givet, men ta chansen den 20 september att med din valsedel visa vad du tycker.  Läs gärna mer om vad de olika nomineringsgrupperna tycker om samkönade äktenskap på bloggen Let´s talk about love.

Klas Corbelius

Andra om kyrkovalet: Barometern, Jerry, Dagen, HD, Martin Moberg, Mikaela Persson (MP).

Read Full Post »

I dagens människor och tro i P1 finns idag ett intressant samtal mellan Jan Eliansson och KG Hammar om religion i dagens konflikter, som jag vill tipsa er att lyssna på. Vårt kongressbeslut om stopp för vapenexport är dessutom något som tas upp som notis i slutet av programmet och i Världen idag finns debattartikeln ”Broderskap visar väg till stopp av vapenexport”.

I UNT publicerades nyligen en artikel om våra två styrelseledamöter från Uppsala och på HelaGotland.se finns artikeln ”Broderskapare om Afghanistan” och Christer Engelhardts ledare som kommenterar vår kongress. Kolla också Lokaltidningen i Malmö som har två artiklar om vårt beslut om att politiskt och historiskt erkänna folkmordet på kristna 1915. Här och här.

Read Full Post »

Här är mitt avslutningstal till Broderskapskongressen som avslutades i Malmö idag. Tack så mycket för de här fyra dagarna och särskilt för förtroendet att fortsätta leda vår rörelse!

Kära partivänner
Broderskapare,

Vi har haft en fantastisk kongress.

Vi har behandlat 80 motioner – ett levande uttryck för den folkrörelse vi är.

Vi har antagit ett Manifest för en kristen vänster, som hjälper oss att uttrycka vad det innebär att vara politiskt radikal och troende i ett mångkulturellt, globaliserat kunskapssamhälle.

Trots meningsskiljaktligheter har vi visat att vi i Broderskapsrörelsen klarar av att lyssna till varandra och samlas när det gäller.

Vi har valt en stark styrelse, som ska leda vår rörelse under en mandatperiod som rymmer många avgörande uppgifter inför framtiden.

Nu börjar det arbete som ytterst tar sikte på att om ett drygt år övertyga väljarna om vikten av att byta den högerledda alliansen till en röd-grön regering ledd av vår partiledare Mona Sahlin.

I det arbetet har Broderskapsrörelsen en nyckelroll.

Vi har ett starkt förtroende – ett starkt varumärke – både inom arbetarrörelsen och utanför.

Jag sa i mitt inledningstal att Broderskapsrörelsen primärt är en idérörelse i den meningen att vi aldrig varit särskilt bra på vare sig makt eller att driva det egna intresset. Vår förre partiledare beskrev oss en gång, när vi kritiserades för att vi pratat med Hamas, som extremt toleranta. Andra kan möjligen se oss som väl idealistiska, men vi uppskattas brett som partimedlemmar med stor integritet.

Också bland väljare som känner tveksamhet för partiets traditionella materialism eller kollektivistiska lösningar har vi med vår frihetliga tradition stor respekt. Här kan vi ofta vara en väg att se socialdemokratin eller att rösta på partiet, trots de tveksamheter man känner.

Så sträck på er kamrater. Vi representerar något viktigt, friskt och vinnande i svenskt politiskt liv. Detta måste vi förvalta på ett klokt sätt, så att det ger största möjliga inflytande på partiets politik och största möjliga förtroende för vårt parti i kommande val.

Broderskapare,

Det första steget mot att vinna valet är partiets kongress i början av november i år. Där ska vi, som Helen nämnde igår, lägga fast de riktlinjer som ska hjälpa oss vinna valet. Några av oss kommer att vara med och har möjlighet att argumentera för Broderskapsrörelsens frågor. Andra har möjlighet att i de förberedande diskussionerna som förs i våra arbetarkommuner se till att ombuden inte är ovetande om Broderskapsrörelsens synpunkter.

Vi har från Förbundet lagt ner stort arbete i de rådslagsprocesser som har föregått arbetet. Här finns dokument med konkreta förslag som jag uppmanar er att använda i samband med de diskussionerna.

Men också de beslut vi tagit på vår kongress kan hjälpa oss att påverka partikongressen. Manifestet är ett redskap för att också göra hela partiets kongress medveten om religionens positiva roll i samhället.

De beslut vi har tagit om Afghanistan, vapenexport och det armeniska folkmordet är också hjälp att flytta fram positionerna i dessa viktiga frågor.

Så i detta, kamrater, hoppas jag på gott samarbete inför och under kongressen i november.

Broderskapare,

En av de viktigaste möjligheterna med vårt Manifest för en kristen vänster är den ökade möjligheten att kommunicera med de svenska väljare som definierar sig som troende.

Det är en stor grupp,
Åtminstone 500.000 av medlemmarna i Svenska kyrkan är att betrakta som aktiva och för vilka denna identitet är viktig.
Cirka 300.000 väljare är medlemmar i våra klassiska frikyrkor
Cirka 100.000 är romerska katolska bekännare och lika många kristna ortodoxa, orientala och östliga.
Mellan 100 och 200.000 av de 400.000 muslimer som finns i Sverige idag är att betrakta som aktiva troende och regelbundna moskébesökare.
Till detta kommer judar, buddister, hinduer och andra.

Vi talar alltså om mer än en miljon väljare som närmar sig politiken med en personlig tro.

Vi vet, att den som tar sin tro, och den grundläggande etik som finns i alla religioner om hur vi uppträder mot vår nästa, mot skapelsen och mot framtida generationer, på allvar har stora möjligheter att hamna till vänster i sitt politiska vägval.

Men det kräver att man möts med ett språk som gör att man känner igen sig. Inte minst på grund av vårt partis oförmåga att förstå och tala till troende – det som vår vän från Transportarbetareförbundet så levande beskrev i går kväll – gör att denna grupp röstar mer borgerligt än den egentligen vill, och mer borgligt än rikssnittet.

Den rapport i partiets rådslag om religion och politik, som vi aktivt medverkat till, är ett stort kliv framåt för hela partiet när det gäller synen på religion. Använd den i valarbetet och i det förberedande valarbetet. Det är en hjälp, om inte annat, för att visa partiet att denna miljon är en viktig grupp och det är i hög grad med hjälp av Broderskapsrörelsen, som partiet kan nå och vinna den gruppen.

Men det är framför allt här som Manifestet för en kristen vänster har ett språk som kan visa troende människor det går också att politiskt omsätta nästankärleken. Använd detta. Se till att tidigt under valrörelsen diskutera Manifestet i de kyrkor, moskéer och synagogor där ni bor och verkar.

Vårt mål i valrörelsen ska vara ett en tydlig majoritet av de troende väljarna ska rösta vänster och att vi ska ha en högre procent socialdemokratiska röster bland de troende än i riket.

Det är ett tufft och krävande mål. Men jag vill att vi åker från denna kongress, och lovar varandra att vara beredda att kämpa för det. Från Förbundet kan vi lova att förse rörelsen med underlag för just denna specifika uppgift – att vinna de troende väljarna.

Broderskapsrörelsen är visserligen en växande del av svensk arbetarrörelse, men vi är en rörelse med begränsade resurser. Vi måste prioritera.

Vi måste välja vår politiska huvudmotståndare till de sammanhang där den grupp vi främst har att vinna idag har ett förhållandevis starkt stöd. Det är kristdemokraterna och folkpartiet.

Kristdemokraterna och folkpartiet kommer att bli Broderskapsrörelsen politiska huvudmotståndare i valrörelsen.

Det är partier som med sina historiska profiler av familjepolitik, socialliberalism, starkt stöd för bistånd eller för flyktingars rätt har vunnit starkt stöd bland troende människor.

Men det är partier som de senaste åren, och i synnerhet i samband med samarbetet i Alliansen, gått allt längre högerut.

Av det kristdemokratiska värnandet av familjen återstår idag främst homofobi. Antalet hemlösa och fattiga barn har ökat. De har begränsat rätten till familjeåterförening för flyktingar. Men de har sagt nej till könsneutrala äktenskap och när den kristdemokratiska majoriteten i Litauens parlament häromveckan beslöt att kriminalisera att tala positivt om homosexualitet, var kristdemokraterna tysta. De låter dessutom stillatigande moderaterna urholka biståndet.

Det gör även folkpartiet. Med en partiledare som hotar med Ryssland, skrämmer med muslimer och av populism baktalar den svenska skolan. Han stänger möjligheten att med Komvux få en andra chans eller tredje chans, med en politik som utstrålar ett förakt för svaghet.

Jag ifrågasätter inte att Björklund med sin populism tror sig ligga rätt i tiden, eller att de åtgärder han förordar kan locka viss röster. Men det jag envisas med att hävda är att detta är något djupt okristligt och att det måste bemötas som något djupt okristligt.

Vårt svar är en politik som bättre står i samklang med Matteus ord om dessa minsta eller det förlorade fåret.

Jag ifrågasätter inte att Björklund med sin populism kan skrämma elever till bättre resultat. Hot om allvarligare konsekvenser kan självklart hjälpa människor att bli mer präktiga.

Men detta är åter bara kortsiktigt och inte heltäckande. Människor misslyckas inte för att de vill det. Det finns många och komplexa skäl till människors val och ofullkomlighet.

Det vi har att fundera på är om vi vill ha ett samhälle som bara rymmer de 99 präktiga fåren, eller om också det hundrade ska få plats.

Jag tror inte vi ska vänta oss eller som kristna ens kräva att det ska skapas en fest för det hundrade fåret. Det sker nog trots allt bara i himlen.

Men jag tror faktiskt att vi har en plikt att hävda att det hundrade fåret är välkommet tillbaka.

Det är detta får inte i alliansens Sverige.

Jag säger inte att det inte fanns brister eller utanförskap i det samhälle vi lämnade huvudansvaret för vid regeringsskiftet 2006. Hade det varit felfritt hade vi inte förlorat valet.

Vad jag säger är att vi har att hävda Broderskapsrörelsen principiella och av evangeliet inspirerade politiska vision. Den slår ibland också på socialdemokratiska tillkortakommanden. Men den visar framför allt på den avgörande skillnaden mellan höger och vänster i svensk politik.

Skillnaden mellan att inte vilja ha ett mer jämlikt samhälle, och en önskan att sträva mot rättvisa.

Broderskapare,

Det är en tuff uppgift vi har framför oss. Tillståndet i vårt land är mycket allvarligare än vad det skulle behöva vara. Vi är del av ett Europa som efter det senaste EU-valet har blivit blåare och råare. Vi lever i värld där finanskrisen har inneburit ett svårt bakslag för fattigdomsbekämpningen och klimatfrågorna ställer oss inför enorma utmaningar.

Kyrkofadern Agustinos konstaterade en gång att
”Hoppet har två sköna döttrar. De heter ilska och mod; ilska över att saker och ting är som de är, och mod att se till att de inte förblir som de är.”

Nu är det dags att åka hem, och tillsammans med dessa sköna döttrar kavla upp ärmarna och översätta hoppet i hårt arbete.

Vi ska göra det fyllda av optimism. Inte för att vi gläds åt opinionsmätningar. Vår optimism går på djupet och handlar om det ansvar vi känner för människor runt omkring oss.

Tack för att ni finns
Och tack för det förtroende ni visat mig att få stå i ledningen för detta fantastiska förbund i ytterligare en valrörelse.

Med det Broderskapsvänner förklarar jag Förbundets 62a kongress för avslutad.

Read Full Post »

Klockan 19 ikväll torsdag den 30 juli är över 200 personer från kongressen, S-föreningen i Rosengård och andra kristna och muslimska vänner inbjudna till moskén i Rosengård (Islamic Center) för ett politiskt och religiöst samtal.

Vi äter middag tillsammans, och samtalar runt borden, kanske tar några en promenad genom Rosengård. Kvällen avslutas i moskén med en interreligiös ceremoni som leds av Jonus Latifov, moskéns imam och Marta Axner, präst i Svenska kyrkan, vid 21.30.

Det finns ännu platser kvar om du är intresserad av att komma, ring i så fall Daniel Carlstedt på 0739842445.

Read Full Post »

simon wessboJag fick uppdraget att skriva en kort text till Tidningen Broderskap som skulle handla om ideologi. Min text står brevid två andra bidrag av Cecilia Dalman Eek som är vice ordförande för Sveriges Kristna Socialdemokrater och en veteran och portalfigur för rörelsen, Evert Svensson.

Jag är rätt stolt över att få skriva en sån text i sånt fint sällskap, samtidigt som det är lite pirrigt att hävda något just därför. Eftersom jag och Erika är i väntans tider, missar vi kongressen. Men nu får jag en möjlighet att påverka kongressen i alla fall. Här nedan är texten i sin helhet. 2452 tecken, inkl blanksteg, exactly.

*

Eftersom jag är uppvuxen inom baptistkyrkan fick jag ofta höra om missionärer som arbetat i Kongo. Deras arbete inspirerade till vidare engagemang för världens fattiga. På olika sätt försökte vi göra en skillnad, genom internationella utbyten, pengainsamlingar och oräkneliga böner för världens fattiga och lidande. Det hela har byggde på en tro på förändring och hopp om en bättre framtid. Bara alla fick veta hur världen ser ut så kunde orättvisorna upphöra.

Svagheten i detta är uppenbar. Hopp är inte en strategi. God vilja löser inte allt. Vi kan ge miljarder kronor till världens hungriga och be Gud om hjälp och lindring, men varför upprätthåller vi samtidigt ett system som skapar fattigdom och håller den fattige i bojor? Viljan måste gå vidare till den etablerade politiken, till parlamenten; bli till lagar, reformer och budgetposter. Den goda viljan är livsviktig, men inte tillräcklig. Ett aktuellt exempel är miljöfrågorna, där många tror på individernas möjlighet att välja sig till en bättre miljö, vi konsumerar oss ur krisen.

Det krävs så mycket mer än så.

Sveriges kristna socialdemokrater förvaltar ett ideologiskt sprängstoff. Vi har en solid grund för att hävda och göra jämlikhet. Religionen ger en kraftfull motivation till politiskt engagemang. I sin kompromisslöshet gör den det enkelt (eller mycket svårt!) att förhandla om vissa saker i politiken. Den kristna tron tillskriver varje människa ett okränkbart värde. Människan har en gudagiven värdighet. Det betyder att man inte kan behandla en människa hur som helst. I förlängningen sträcker sig denna värdighet även till allt skapat; hav, skogar, kossor och berg har en värdighet. Den politik kongressen föreslår borde i allt väsentligt avspegla detta.

En utmaning för rörelsen borde ligga i de långsiktiga frågorna. Vi måste ta tag i några av vår tids nyckelfrågor. Hur kan vi leva våra liv utan att samtidigt förstöra vår miljö? Hur kan vi organisera en ekonomi där alla får en plats och en uppgift? Hur kan vi leva gott i en globaliserad värld, samtidigt som så många svälter och dör av sjukdom i onödan? Jag hoppas att broderskapsrörelsen kan bli en ideologisk motor och bidra med konstruktiva idéer för att bygga ett jämlikt samhälle. Idag handlar det mycket om mod att tänka utanför det rådande tillståndet, mod att tänka sig andra lösningar än de som varit rationella i en nyliberal ekonomi. I ljuset av den senaste tidens kris, kunde tidpunkten inte vara bättre vald.

Av Simon Wessbo

Läs även andra om , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

Read Full Post »

Older Posts »

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Gör sällskap med 1 323 andra följare