Protester mot att kvinnor som riskerar livet ändå hindras från att få göra abort
Liv är heligt. Därför är jag emot abort. Men som vår värld och vårt samhälle ser ut idag så kan vi aldrig, inte på någon plats förbjuda enskilda kvinnor att göra abort. Det vi måste göra är att ta det politiska ansvaret för att göra det onödigt att abortera. Minska de oönskade graviditeterna och stärka kvinnors rättigheter.
Vi kan inte på något sätt moraliskt försvara att unga, fattiga tjejers liv förstörs för att vi som samhälle tvingar dem som individer att bära resultatet av vår gemensamma moral. Abortförbud i ojämställda, ojämlika länder är förmodligen den grövsta formen av dubbelbestraffning mot kvinnor.
Män riskerar inte att drabbas eftersom våra kulturer lägger moralen, ansvaret, skammen, skyldigheterna på kvinnor, äldre riskerar inte att drabbas eftersom de inte blir gravida och rika riskerar i mycket liten utsträckning att drabbas eftersom pengar gör att man står över den här typen av lagar i princip överallt.
När då äldre rika män (eller yngre fattiga män, eller äldre kvinnor, eller vilka som helst i I-länder där de vet att de inte själva kommer att drabbas) går ut med plakat för att skuldbelägga unga fattiga tjejer blir jag så arg att jag inte vet vart jag ska ta vägen. Jag vill skrika åt dem att de ska ta sitt samhälleliga ansvar! Att de borde anställa bara gravida singelarbetarklasskvinnor i sina företag, eller på något sätt arbeta för jämlika relationer – göra något åt situationen istället för att peka finger åt andra.
Två sätt att vara för abort
Som jag ser det finns det åtminstone två sätt att vara för abort – ett högersätt och ett vänstersätt. Högersättet att man inte bryr sig särskilt mycket om de ofödda, och att varje människa själv äger frukten av sitt arbete, alltså även sina barn. Och vänstersättet är att det leder till sociala katastrofer att förbjuda, att samhället inte har rätt att köra över en minoritets mänskliga rättigheter.
Det finns förstås motsvarande sätt att vara mot abort – ett högersätt och ett vänstersätt.
Emot abort på ett högersätt
Det här är den kända formen av abortmotstånd, som majoriteten av svenskarna vänder sig starkt emot. Den mest klassiska variant att vara emot abort på ett högersätt är att dogmatiskt hävda att liv är heligt, och så länge någon annan tar konsekvenserna av denna princip så ska vi kontrollera, begränsa, straffa. Den här högerhållningen återfinns till exempel hos dem som förföljde och slutligen mördade abortläkaren Tiller, eller hos de politiska partier som vill montera ner välfärden men samtidigt begränsa möjligheterna till abort.
Jag ser det som en oförmåga till empati med människor som lever under andra förhållanden än man själv, eller en oförmåga att sätta sig in i behovet av en abort i de sociala kontexter de kvinnor som gör abort befinner sig i. Att motsvarande mängd osäkra och illegala aborter ersätter fria och legala aborter utförs i länder med abortförbud eller att postabortkomplikationer är en mycket vanlig dödsorsak hos unga kvinnor i abortförbudsländer bortses i mycket hög utsträckning ifrån. Det är också en förklaring till varför att vara för dödsstraff och mot abort inte är en paradox, eftersom det viktiga inte är livets helighet utan tron på att den egna moralen står så mycket över ”dom andras” moral. Trots att antalet aborter sjunker i världen är de osäkra aborterna (utförda av outbildad personal i smutsig miljö) lika många som tidigare: 20 miljoner per år.
Osäkra aborter utförs bara på kvinnor i fertil ålder, i princip enbart på unga fattiga kvinnor i utvecklingsländer. Bara tre av tio afrikanska kvinnor kan överhuvudtaget få tag på preventivmedel. I Nigeria en av tio. I flera länder är det olagligt att abortera till och med om kvinnans liv är i fara, även om det är i princip säkert att kvinnan kommer att dö. Det är en extrem högerhålling i abortmotståndet, som med all tydlighet visar att många av abortmoståndare inte alls håller livet särskilt högt. Det viktiga tycks istället vara att straffet för den omoraliska kvinnliga sexualiteten säkert utdelas.
Det kan omöjligt vara liv som är det viktigaste när kristna abortmotståndare vill att människor ska dö i abortförbudets namn. För dem är straffet det viktiga.
Emot abort på ett vänstersätt
Det här är i princip en helt okänd form av abortmotstånd i Sverige. Jag mötte den när jag talade med några spanska broderskapare i cristianos del PSOE när jag nyligen var på ILRS kongress. Det var verkligen en aha-upplevelse. Jag talade med en man som var feminist, socialist och djupt troende katolik. Vi hade mycket gemensamt i fråga om klasspolitik, filmer, resor och så säger han att de har ett problem med abortfrågan i PSOE. Hans parti, menar han, tittar bara på kvinnans rättigheter och punkt. Jag känner att jag blir lite kall, det här som var så trevligt, varför ska vi prata om det, jag kommer bara att bli arg på den här tråkiga, patriarkala diskussionen om att man får skylla sig själv om man är tjej och blir gravid, då är det bara för staten att tvinga dig bita i det sura äpplet och förstöra ditt liv, typ.
Men han säger inte så…
Han säger: var är arbetsrätten? Var är alla de goda katoliker som sitter på höga moralhästar och pekar på tjejerna när det stora företaget sparkar alla som blivit gravida? Det första steget för att minska aborterna kan alltså aldrig vara förbudet, det första steget måste vara arbetsrätten. I Sverige har vi drivit just den här kristna vänsterpolitiken för att minska aborterna, vi har gjort det tabu att ställa frågan om man tänkte skaffa barn på anställningsintervjuer och vi har höga ersättningar för föräldraledighet. Men ännu finns det mycket kvar. Varför får så få barn när de pluggar på högskolan – trots att det egentligen vore ganska optimalt i flexibilitet och tidpunkt i livet att få barn? Varför har kvinnor så mycket lättare att få vårdnaden om barn? Varför tar kvinnor ut så extremt stor del av föräldraförsäkringen – om vi nu vill minska antalet aborter?
Det finns en möjlighet att förbjuda abort
Det finns alltså en möjlighet att förbjuda abort. Men det är i utopia. I utopia skulle vi dessutom inte behöva förbjuda, för varför skulle någon vilja abortera? Att arbeta mot målet att nå detta samhälle skulle vara långt mycket mer effektivt för att helga livet. Aborter skulle kunna förbjudas i det fullständigt jämställda samhället. Där de människor som inte bara haft reella möjligheter att undvika graviditet utan även får fullständig ekonomisk, social och annan kompensation från samhället för smärta, insatt tid och andra möjliga problem i samband med graviditet och förlossning, och som i de fall där barnet inte adopteras bort har en fullständigt jämlik ansvarsbörda med den andra föräldern, inte riskerar karriär, status eller en trygg ålderdom mer än han oavsett om förhållandet fortsätter eller ej – där vore det rimligt att säga att allt liv är heligt, där skulle de oföddas rätt kunna värnas – utan att det leder till sociala katastrofer.
Andra om abort: Dagen, SydSv och SvD om Spaniens nya abortlag mm, Alicja som dömdes till blindhet pga abortförbud, Abortlagarnas mörka baksida (aborterna minskar). Andra bloggar: Basun, ja till livet, rabiatfeminism.
Jag fick uppdraget att skriva en kort text till 
