Jag har den senaste veckan haft förmånen att göra mitt första besök i Buenos Aires och Argentina. Min uppgift var att leda ett seminarium för latinamerikanska parlamentariker om hur förbättrad lagstiftning kan begränsa spridningen av handeldvapen och därmed motverka våld. Det kräver i sig ett par bloggposter att utveckla, men jag skulle här främst vilja dela några upplevelser om detta märkliga och spännande land.
För hundra år sedan var förmodligen Argentina världens rikaste land och stod tillsammans med USA för framtidshopp för tusentals, till och med miljoner, emigranter från Europa, även vårt eget land. Latinamerikas största hamn och fantastiska förutsättningar för boskapsskötsel och jordbruk var motorn i den tidens framtidshopp När man går nere i de gamla hamnkvarteren är det svårt att inte nynna på Evert Taube eller i emellanåt brista ut i Fritiof och Carmencita och ta ett par tangosteg.
Den gamla rikedomen syns i Buenos Aires, även om den blivit bedagad. Sedan boskapskrisen på 1920-talet har landet gått igenom många svårigheter – år av hård diktatur, sentida kolonialkrig med britterna om Malvinas (Falklandsöarna), en nationalistisk politik som haft stor tilltro till priskontroll vilket hämmat inte minst industrins utveckling och en finansiell kollaps. Fortfarande finns mycket rikedom, men också stor fattigdom och skillnaden däremellan är ett av landets viktigaste problem idag. I Buenos Aires också kombinerat med dålig luft, namnet till trots.
Men tillgångarna är också stora. Mat och vin av högsta kvalité och ett kulturliv av världsklass är hårdvaluta i dagens värld. Det är också de starka rötterna i relation till olika delar av världen. De sentida immigranterna kom i stora skaror från Italien, Frankrike och Tyskland. Även den svenska närvaron är tydlig. Det finns en stor judisk grupp och en stark armenisk. Argentina var det första land att i parlamentet erkänna seyfo, folkmordet på Armenier (som också drabbade andra kristna som assyrier, syrianer och kaldéer) en fråga som förhoppningsvis kommer att ta ett steg framåt i Sverige på Broderskaps kongress i sommar.
Samtidigt befinner sig detta spännande land, liksom större delen av Latinamerika, i en död vinkel för det politiska Sverige. Få ministrar tar sig tid att åka så långt. Varje ambassad i Latinamerika täcker allt fler länder med allt mindre personal. Detta är kortsiktigt och olyckligt.
Latinamerika är en oerhört spännande kontinent, i stark utveckling och den del av världen där vänstern just nu går starkast. Här finns mycket att hämta.
Kan utbytet också kombineras med möjligheten att uppleva tangon, så ökar värdet ytterligare.
Taggat ambassader, Argentina, armenier, assyrier, Buenos Aires, Evert Taube, Falklandsöarna, kaldéer, Malvinas, mat, Peter Weiderud, seyfo, syrianer, tango, UD, utrikesdepartementet, vin
För er som följt debatten med Siewert Öholm i Världen idag finns min och Siewerts slutrepliker här.
Read Full Post »