Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Inlägg märkta ‘höger’

Idag publicerade Ulf Bjereld denna text som en kommentar på SvD kultur.

Är det synen på jämlikhet som främst skiljer vänster från höger? Så menade i alla fall den italienske rättsfilosofen Nobert Bobbio (1909-2004) i sin uppmärksammade essä ”Vänster och höger” (Destra e sinistra) som publicerades i mitten av 1990-talet. Bobbio visade hur högern betraktar jämlikhet som något som präglar ursprungsrelationen mellan människor, men att ojämlikhet blir en naturlig följd av människans fria vilja och val av livsprojekt. Vänstern å sin sida, menade Bobbio, tar fasta på den ojämlikhet som präglar utgångspunkterna för människans fria val.

I åtminstone ett avseende hade Bobbio rätt. Studier visar att människor med vänster-ideologi prioriterar värdet ”jämlikhet” högre än vad människor med högerideologi gör. Frågar man samma personer hur högt de prioriterar värden som ”frihet” eller ”rättvisa” finns det däremot inga sådana skillnader mellan vänster och höger.

I debatten har högern och liberalerna vunnit debatten om vem som mest värnar friheten, medan vänstern erövrat en större trovärdighet i jämlikhetsfrågorna. Överhuvudtaget har de frihetliga frågorna vind i seglen, vilket i svensk politik närmast tog sig uttryck i Piratpartiets och Miljöpartiets framgångar i EU-valet.

Den vänster som slåss för jämlikhet gick däremot tillbaka i de olika europeiska valen till EU-parlamentet. Kanske kan denna vänster hämta inte bara tröst utan också nytt politiskt mod i den just utkomna boken “The Spirit Level. Why More Equal Societies Almost Always Do Better” (Allen Lane, 2009) av Richard Wilkinson och Kate Pickett. Boken har fått stor uppmärksamhet då den visar att samhällen med små inkomstskillnader har färre sociala problem och bättre folkhälsa än vad samhällen med stora inkomstskillnader har. Jämlikhet spelar roll.

Författarna har studerat världens 20 rikaste länder samt USA:s 50 delstater. Bland de mer jämlika länderna återfinns förstås Sverige och de övriga nordiska länderna samt Belgien, Österrike och Japan. Bland de mer ojämlika länderna hittar vi Storbritannien, Portugal och USA.

Resultaten är tydliga. Rika samhällen med stora inkomstskillnader har betydligt större problem med t ex alkohol- och narkotikamissbruk, mental ohälsa, våld, spädbarnsdödlighet, fetma, och HIV än vad rika samhällen med små inkomstskillnader har. Motsvarande samband återfinns i frågor som mellanmänsklig tillit, brottslighet och förväntad levnadstid. Författarna har överhuvudtaget svårt att hitta något exempel på samhällsproblem som inte är mer förekommande i länder med stora inkomstskillnader. Självmord blir undantaget som bekräftar regeln.

Vilken är då förklaringen till att jämlikhet har så många positiva konsekvenser för ett samhälle? Författarnas enkla svar är att jämlikhet leder till minskad stress och större trygghet, inte bara bland de sämst ställda utan också bland de välbärgade. Det är ju inte bara individer ur resurssvaga grupper som drabbas av mental ohälsa i ett ojämlikt samhälle, utan också de mest välställda. Förklaringen är inte orimlig, men i sin enkelhet inte heller helt övertygande. Finns det inte i stället något i de jämlika staternas politiska historia och kulturella traditioner som främjar såväl jämlikhet som ett mer tillitsfullt samhällsklimat?

Vänstern kan nu genom Wilkinson och Picketts bok på allvar hävda att jämlikhet inte bara är ett moraliskt värde i sig, utan också ett väldigt praktiskt verktyg i bygget av det goda samhället. Boken kommer därför säkert att flitigt användas i den kommande svenska valrörelsen inför 2010 års riksdagsval, och inte blir det Fredrik Reinfeldt eller Jan Björklund som kommer att vifta med den.

Vi skrev om boken the Spirit Level även i slutet av maj och redan i april kommenterade Daniel boken och för ett intressant resonemang om livschanser och jämlikhet. Läs också Ulf Bjerelds inlägg om nyfrälsta humanister. Uppdatering: kolla vad Thomas skrivit.

Taggar: , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

Read Full Post »

Siewert Öholm har nu publicerat Peter Weideruds svar på hans frontalangrepp på Broderskapsrörelsens Manifest för en kristen vänster. Öholm gör det på sin egen tredagarstidning ”Världen idag”. Han vränger och förvrider verkligheten för att inte behöva erkänna att den kristna högern finns, att den är aktiv i Sverige idag och att den har ett konservativt fokus med en politik som skapar och fördjupar klyftorna i samhället. Det är dystert.

Öholm kritiserade Manifestet utifrån påståendet att höger-vänsterskalan är förlegad. Visst finns det flera frågeområden som påverkar värderingsbildningen – globaliseringen, framväxten av informationssamhället och postmodernismen. Men människors tolkningsmönster är fortfarande huvudsakligen höger-vänster.

I artikeln väljer Öholm att inte bemöta Weideruds kritik utan gör ett antal sliriga påståenden som är valda för att stigmatisera den kristna vänstern i en kristen kontext. Det gör mig bedrövad. Det är inte särskilt kristligt, helt enkelt!

Han likställer begreppet ”jämlikhet” med ”queer” för att smeta på en sexualfixerad och svårförståelig tolkning på begreppet alla människors lika värde. Det är obehagligt. För Broderskapsrörelsen har jämlikhet alltid handlat om att skapa möjligheter och nya chanser för alla. Det är jag stolt över.

Han menar att utvecklingen i Sverige under Socialdemokratin varit misslyckad. Visst finns det saker jag önskar att mitt parti och dess samarbetspartners hade gjort annorlunda. Men faktum kvarstår: människor i Sverige har en ojämförligt hög trygghet, god hälsa och god materiell standard tack vare framsynta satsningar på näringslivsutveckling och samarbete mellan fack och arbetsgivare. Innan den här regeringen förstörde trygghetssystemen hade man också goda möjligheter att våga byta bana och det har skapat en världsunik hög tillit – en icke-materiell tillgång. I Socialdemokraternas Sverige är människor modiga, helt enkelt. Men det vägrar Öholm att se. Istället jämför han Sverige med misslyckandet i de kommunistiska länderna. Patetiskt.

Det är här någonstans man drar på munnen och inser att Siewert inte har några argument kvar. När han med nostalgisk ton berättar om en tid när bröder från olika partier minsann inte stred sins emellan är det svårt att inte le. Idag om någonsin samverkar kristna över partigränserna i kamp mot flyktingförtryck, mot miljöförstöring och mot världens orättvisor. Det är trist att han ínte ser de kristna ungdomsförbundens samhällsengagemang för människor som hamnat utanför både här hemma och ute i världen. I helgen hörde jag två killar från det frikyrkliga ungdomsförbundet equmenia berätta om sitt engagemang och jag känner en jublande glädje över det!

Hans kritik av Per Frostins analys visar att han inte förstått vilken tid den gjordes i. Frostin skrev i en tid när den råaste marknadsliberalismen stod som högst i kurs och ekonomismen spred sig till alla grenar av samhället. Sprängkraften i Jesus uppmaning till den rike mannen kunde inte bli tydligare i Frostins analyser: Gå och ge bort allt du äger, sade Jesus, innan du kan följa mej.

Slutligen konstaterar man att tidningens giganter båda har framtiden bakom sig. Det är kanske lite elakt att skriva det, och jag brukar försöka att inte vara elak. Men när Öholm glirar Broderskapsrörelsen för att inte längre har kraft att påverka partiet, blir det lite sandlådeaktigt och jag kan inte låta bli att tänka att han nog saknar tiden när han dirigerade de stora debatterna i TV. Det gör inte jag.

Taggar: , , , , , , , , , , , , , , , ,

Jag vill också gratulera Eva Brunne till hennes nya biskopstitel! En intervju med henne gjordes i tidningen Broderskap för ett par veckor sedan. Läs också om att korsets kraft inte är automatisk och om Aung San Suu Kyis inkräktare som nu talat med media.

Detta inlägg har tidigare publicerats under rubriken på min egen blogg Dalman Eek under rubriken Siewert Öholm vränger sanningar i ”Världen idag”.

Read Full Post »

Siewert Öholm fortsätter vår ordväxling i Världen idag och menar att höger/västerskalan är förbi och säger att Broderskapsrörelsen och den kristna vänstern saknar konkreta förslag. I detta har han fel. Men han säger också att det finns många frågor, och räknar upp alkohol, jobb, handel och asyl, där kristna från höger och vänster kan finna varandra. Där tror jag han har rätt.

Höger och vänster kommer för överskådlig tid att finnas i politik därför att det handlar om två olika ideologiska syner på hur vi organiserar samhället, om graden av jämlikhet och solidaritet. Det handlar om olika betoning av samspelet mellan individ och gemenskap.

Samtidigt är kristen tro, och även annan tro, för stor för att kunna stängas in i partiers politiska program. Det finns inslag i kristen tro som är mer principiell och värdekonservativ än moderaterna, som är långt mer frihetlig än folkpartiet, mer jämlik än vänsterpartiet, mer rättvis än socialdemokrater och mer skapelsetrogen än miljöpartiet.

Inte minst i finanskrisens vilsna girighet kan det vara värt att påminna om radikaliteten i Bibelns syn på Mammon och grunderna för kristen etik i relation till ekonomi. Per Frostin, tidigare professor i systematisk teologi i Lund, beskrev en gång i en uppsats skillnaden mellan en – vad hand menade gängse ekonomisk syn – och tre grundläggande punkter i kristen gudstro:

* I den ekonomiska modellen uppfattas människan som individuell agent på en marknad, medan hon i kristen tro beskrivs som del av en större helhet.

* Den som följer den ekonomiska modellen försöker systematiskt undvika sådana sidor av verkligheten som kan föra in lidande och ångest, genom att konsekvent välja det alternativ som ger störst vinst till lägsta möjliga kostnad. Enligt kristen tro innebär en sådan avskärmning av livets skuggsidor att man också avskärmar sig från själva livet. Trons övertygelse att vägen till liv går genom död är oförenlig med en konsekvent kalkylerande livshållning.

* Den ekonomiska modellen renodlar det instrumentella förnuftet och ser därför människan främst som skapande. Kristen tro däremot menar att människans skapande alltid är följden av ett mottagande.

Ett sådant förhållningssätt är för mig avgörande när jag försöker utveckla min samhällskritik, och gör att jag ofta också måste förhålla mig kritisk till kortsiktigheten i mitt eget parti. Samtidigt är och förblir socialdemokratin det sammanhang där jag ser bäst möjligheter att i samhället förverkliga det som är viktigt för mig som kristen.

Men hur Siewert Öholm och andra kristna, som delar den hållning Per Frostin beskriver, kan orka med ofullkomligheterna i kristdemokraterna är för mig obegripligt. Men jag talar gärna om det. Kanske har de en annan tro än jag? Eller åtminstone en annan betoning.

Läs mer i våra tidigare inlägg i frågan Siewert Öholm välkomnar oss till 2009 – tack? och Kristen flumvänster – smygig hårdhöger. Läs också Siewert Öholms ursprungliga diss av vårt manifest och hans svar på vår replik.

Läs även andra bloggar om , , , , , , , , , , , , , , , , , , . Läs också gärna någon av de bloggare som den senaste tiden varit engagerade i diskussionen om kristen höger och kristen vänster: Victor, Bitte, Lars, Egon, PA, Cecilia, Ulf, Anna, Bengt, Rolf Eric, Free thinking, Jimpan, unga humanister och blogge. Dagen skriver ofta om tro & politik, nyligen till exempel om skolavslutningar, om Orhan Pamuks stöd för att kalla Seyfo för folkmord – något Broderskapsrörelsen också kommer att ta upp på kongressen i sommar och om EFK och vigselrätten.

Read Full Post »

Att bloggen Kristen Vänster, tillsammans med många andra kristna bloggar, har blivit portad från Jesussajten och kristna bloggar.com har väckt en del uppmärksamhet.

Till exempel  i Dagen, där kan du också rösta för om du tycker det är ok att porta kristna från en Jesussajt.

Läs också som sagt i Tidningen Broderskap, hos Cecilia Dalman Eek och Charlotte Therese, på cappuccinosocialisten och i vårt tidigare inlägg i frågan här. Läs också vårt manifest som är en av grunderna för uteslutningen. Ulf Bjereld, styrelseledamot för kristna socialdemokrater och professor i statsvetenskap har nyligen debatterat med Siewert Öholm och skriver så här:

Kristen vänster och kristen höger – debatt med Siewert Öholm
Av Ulf Bjereld

I gårkväll debatterade jag kristen vänster och kristen höger med Siewert Öholm och Sydsvenskans Andreas Ekström, på Publicistklubben Södra i Malmö.

Siewert vill i samarbete med det amerikanska TV-bolaget Fox starta en kristen TV-kanal som vänder sig till kristna värdekonservativa som inte gillar samkönade äktenskap, som tycker att man ska vara försiktig med aborter och som är för Israel. Siewert behöver 60 miljoner kronor för att dra igång projektet. Någon som har en slant över?

Vi diskuterade också Broderskapsrörelsens senaste förslag till Manifest för kristen vänster. Siewert tyckte att det var alldeles för mycket allmänt kärleksflum i manifestet, och att det var så allmängiltigt att han själv utan svårighet kunde instämma i 65 procent av texten. Håller du med? Du kan läsa Manifestet här.

Debatten ägnade också stor uppmärksamhet åt att Siewert Öholms husorgan Världen idag just idag ägnar inte mindre än tre artiklar åt att angripa den fria forskningen. Angreppet riktas mot fil dr Kristian Steiner vid Malmö Högskola, som fått pengar av Frikyrkliga forskningsrådet för att genomföra en studie av tidningen Världen idags bild av Islam. Tidningen ställer frågan hur det kan vara ”av intresse för en allmän svensk högskola” att undersöka hur en kristen tidning skildrar Islam. Det blir närmast komiskt när tidningen angriper Frikyrkliga forskningsrådet för att ha låtit ”politiska motiv” ligga till grund för beslutet att tilldela Steiner forskningsmedel. Själv säger jag: Gud bevare mig för de konspirationsteorier som präglar Världen idags syn på verkligheten.

Siewert Öholm och många av hans värdekonservativa meningsfränder värjer sig för epitetet ”kristen höger”. Det är inte så konstigt. Begreppet ”höger” har sedan länge en negativ klang i svensk politik. Det var ju ingen slump att det svenska Högerpartiet redan 1969 bytte namn till Moderata samlingspartiet. Det finns också en ovilja att associeras till den kristna högern i USA.

Men höger är höger och jag står för användandet av uttrycket kristen höger. Det som skiljer kristen höger i USA från kristen höger i Sverige är att den kristna högern i Sverige är mindre militaristisk och tar avstånd från dödsstraffet. Det är bra. Men den kristna högern i Sverige är närmast fixerad vid samlevnadsfrågor och sitt motstånd mot homosexuell kärlek, sitt abortmotstånd och sin oförmåga att kritisera Israel oavsett vilka handlingar Israel begår i konflikten med palestinierna.

För mig är den kristna högern exkluderande. Ett exempel på detta är att de båda bloggportalerna Jesussajten samt KristnaBloggar kastat ut bloggen Kristen vänster från sina bloggkataloger. Motivet är att bloggen Kristen vänster stöder lagen om samkönade äktenskap, medan Emanuel Henrysson som ansvarar för de båda portalerna i mejlväxling menar att det ingenstans i Bibeln står att Gud skulle ”tycka om homosexualitet” och därför kan bloggen Kristen vänster inte få finnas med i en förteckning över kristna bloggar. Sa någon fundamentalism? Detta är den kristna högern när den är som absolut sämst.

Den kristna högern anser sig ha monopol på sanningen, medan en kristen vänster söker den. Läs och prenumerera gärna på tidningen Broderskap som nu kommer ut i ny design, en gång i veckan precis som tidigare.

Läs även andra bloggare om , , , , , , , , , , , , , ,

Read Full Post »

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Gör sällskap med 1 319 andra följare