Idag skriver Stefan Einhorn på DN debatt att här är det agnostiska manifestet. Han menar att det finns ett behov att skapa skyddat område mellan de trosvissa och de sekulära, eller mellan de troende och Humanisterna.
Min spontana tanke är att Stefan slår in öppna dörrar, men vid närmare eftertanke så kanske han har en poäng. Det hans skriver är självklarheter för de flesta ser det ut som vid en första anblick, alltså samma kritik som vi fått för vårt manifest för kristen vänster! Vår erfarenhet i diskussionerna efter det att första versionen av vårt manifest släpptes är att det är allt för många som inte håller med. Från ”humanister” till religiösa fanatiker. Kanske kan detta första utkast till ett agnostiskt manifest bidra till dialog, förmå trosvissa av alla trosuppfattningar att närma sig varandra. Kanske kan Einhorns poänger det komplettera vårt manifest och nå andra än dem vi kan nå.
Ingen motsättning mellan tro och vetenskap
Att vara troende innebär förstås inte att man automatiskt är trosviss, på samma sätt som att vara ateist inte automatiskt innebär att man är sekulärt sanningssökande. Ofta är det faktiskt till och med precis tvärtom. Vi som kristen vänster står också, som Einhorn, med ena foten stadigt i det vetenskapliga och med en tilltro till det rationella förnuftet, och med en fot i det osäkra gungfly som andlighet tro och öppenhet inför de olösta livsfrågorna utgör. Det finns för oss ingen motsättning mellan vetenskap och tro.
Det gör oss inte mindre religiösa (och vi vi välkomnar ju förresten även agnostiker och människor av alla trosuppfattningar till oss, så länge man står för våra politiska värderingar, klicka här för att gå med!).
Våra manifest liknar varandra
Vi skriver inte bara under på det agnostiska manifestet, vi har till och med tagit fram ett förslag på ett, visserligen långt mer genomarbetat och förankrat i 120 grupper och distrikt, men ändå liknande manifest till vår kongress i sommar. Här är det agnostiska manifestet, och inom parentes har jag matchat motsvarande punkter i vårt manifest.
1. Öppenhet (1. Vi är kristen vänster, radikala och troende som glöder för fred, solidaritet och rättvisa. Vi är en progressiv kraft för ett öppet och demokratiskt samhälle, vi är lite rödare, lite grönare.)
2. Respekt (3. Vi tycker att oavsett vad varje människa gått igenom, oavsett vad hon själv gjort sig skyldig till, har hon rätt till upprättelse och ständigt nya chanser. Det är inte bara vår ekonomiska och sociala trygghet som måste värnas utan även vår mänskliga värdighet och skapande förmåga.)
3. Etik (4. Vi strävar efter varje människas frihet att ta makten över sitt eget liv. Kultur, arbete och livslångt lärande gör människor starka att möta samhällsförändringar, det ger människor nödvändiga redskap för att förstå sig själva och sitt samhälle.)
4. Allas lika värde och möjligheter (10. Vi vill leda den mobilisering som syftar till att låta samhället genomsyras av Guds kärleksbud. En aktiv politisk kamp för frihet, jämlikhet och solidaritet är bästa sättet att bli ordets görare, inte bara dess hörare.)
6. Sanningssökande (6. Vi ser sanningen som något som bara Gud till fullo äger. Vår uppgift är att söka. Dialog med oliktänkande är inte ett hot utan en stor tillgång i vårt sökande.)
7. Gemensamt ansvar (2. Vi strävar efter en värld utan över- och underordning, utan klasskillnader, etniska och religiösa klyftor, ojämlikhet på grund av kön eller sexuell läggning, där alla behövs och alla får plats, där alla har samma rätt och värde. Vi vill ha en värld byggd på solidaritet. Vi ska bära varandras bördor men också dela varandras glädje och framgångar.)
Skillnader
Einhorns femte punkt, om ödmjukhet inför vetenskapen, att uttrycka en insikt om att det mesta (ännu) inte har några svar, är något vi får ta med till kongressen, om det inte framgår av vårt manifest ändå, även utan just det ordet, och utan att få en egen punkt.
De av våra 10 punkter som inte finns med i Einhorns manifest är 5. All kärlek är bra kärlek, rätten att definiera sig själv, 7. Respekt för skapelsen, 8. Samma livschanser för alla barn och 9. Att kämpa för solidaritet som en del av tron. Men det beror ju på att vårt manifest är politiskt, Einhorns är ju snarare religiöst fokuserat, det vill säga; sätter tron (eller otron) högre än vilka konsekvenser detta får i ens handlande (politiken).
Andra
Andra bloggare om: agnostiker, agnostiska manifestet, Broderskapsrörelsen, dialog, fanatiker, humanisterna, manifest, manifest för kristen vänster, religiösa fanatiker, religion, Stefan Einhorn, tro.
Einhorn håller inte måttet, Einhorn och syndafloden?, Metafysiskt dravel, Dagen
Läs också i SvD att Gud spelar en allt större roll på världsscenen, journalisterna John Micklethwait och Adrian Wooldridge beskriver hur religionen frodas i den moderna världen i sin nya bok. Och i DN finns artikeln Är det konstigt att man längtar? Maria Magdalena i begrundan av Ludovico Carracci (1555-1619). Finns Gud? Det beror på vad man menar. En del ser religionen som roten till allt ont…
Read Full Post »