Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘socialt företagande’

Låt mångfalden inom välfärdsområdet blomma, men håll giriga kapitalister borta från den arenan. Var sak har sin plats. Vinstmaximerande företag ska vi inte ha i äldreomsorgen. Där behövs långsiktighet och trygghet och det finns ingen risk som motiverar en inblandning från riskkapital.

Innan äldreomsorgen öppnades för andra än kommunerna, fanns mycket synpunkter på och åsikter om att verksamheterna inte utvecklades och inte såg den enskilde individen.

Vår uppgift måste vara att bygga en bättre framtid, och lära av den historia vi har.

Vi behöver olika inriktning och utförare inom äldreomsorgen. Också som äldre ska man kunna bestämma hur ens vardag ska se ut. Vi vill skapa möjligheter för företag som inte får ge vinst till sina ägare, utan är helt inriktade på den uppgift de satts att sköta att på konkurrenskraftiga villkor bli en självklar del av svensk välfärd. Det brukar kallas ”non-profit”. Ett av skälen till att Sverige drabbats så hårt av privatiseringens effekter är att det inte sedan tidigare funnits någon tradition från folkrörelser, personalkooperativ och brukarkooperativ inom välfärden. Istället har sökandet efter mångfald inom välfärden lett till en stor koncentration av några få privata aktörer, som har betydligt högre lönsamhet än privata företag normalt har. Det gäller äldreomsorgen, apoteken och skolorna där stora internationella aktörer tagit över och driver verksamheter med mycket liten risk, gör stora vinster och säljer dyrt.

Här finns däremot inga stora non-profit-verksamheter, vilket är vanligt i andra länder. Det beror på att regelverket inte ger dem möjligheter att delta i upphandlingar på rimliga villkor. Non-profitverksamheter skulle om de fick möjligheter bidra till välfärdens utveckling med engagemang och kunskap och vara ett alternativ som berikar utan att istället skattepengar försvinner till orimliga bolagsvinster.

Det finns företag i svensk välfärdsverksamhet som bygger på nonprofitidén. Men de har inte den lagstiftning som behövs för att ge dem rätt förutsättningar att bli betydande aktörer och konkurrenskraftiga på egna meriter. Det ska gå att ställa krav i upphandlingen på non profit, vilket kräver en rimlig lagstiftning för detta. Då blir bland annat kostnadsaspekten i upphandlingsförfarandet inte ensamt lika avgörande.

Kraven på sådana företag måste vara att ägarna inte har rätt att ta annan vinst än rimlig ränta på aktiekapitalet och naturligtvis att de är öppna för demokratisk insyn och tillämpar meddelarfrihet. Övrigt överskott ska användas inom företaget – för investeringar och andra förbättringar av den tjänst företaget arbetar med.  Med nonprofitföretag skulle folkrörelsesverige – som det en gång fungerade – åter kunna ta en rättmätig plats i välfärdsbygget. Med nonprofitföretag skulle personalkooperativ och brukarkooperativ få tydliga spelregler, som gav dem möjligheter att fokusera på verksamheten på samma villkor som andra aktörer.

Nonprofitföretag skulle kunna bidra med flera metoder och modeller, utan att som idag välfärden ses som en marknad vilken som helst. Och som äldre får vi möjlighet att bestämma om vår vardag.

Förbundsstyrelsen den 19 november 2011

För mer information

Lars G Linder, förbundssekreterare, presskontakt
070-366 54 46
lars@trosolidaritet.se

Annonser

Read Full Post »

Debattartikel av Carina Hägg

På söndag 8 mars firar vi Internationella kvinnodagen. Runt om i världen uppmärksammas de orättvisa livsvillkor som drabbar flickor och kvinnor enbart på grund av det kön man råkat födas till. I tredje världens länder lever miljontals kvinnor under mycket svåra förhållanden. De lever under fattiga förhållanden och många gånger under flera former av förtryck och våldsamheter.

Globaliseringen har bidragit både till det bättre och till det sämre för människor i u-länderna. När multinationella bolag började etablera sig i u-länder gjorde de inte det av välvilja utan för att tjäna pengar. Men Paul Krugman har en poäng när han skriver i sin senaste bok ”krisen” att : ”…oavsett hur låga de inblandades (multinationella företag) motiv var resulterade det i att hundratals miljoner människor kunde lyfta sig från yttersta misär till något som i vissa fall var förfärligt men inte desto mindre betydligt bättre.”

Kvinnor och män har fått jobba under omänskliga arbetsvillkor men utvecklingen mot en mer globaliserad värld har också med tiden påverkat hur människor runt om i världen själva ser på de mänskliga rättigheterna. Den ökade medvetenheten som globaliseringen bidragit till har gjort att frågor som tidigare enbart förknippades med den egna staten, nu även involverar företag. När kontroller gjordes av exempelvis indiska leverantörsled spreds nyheten snabbt om hur deras fruktansvärda arbetsmiljö såg ut och den stora förekomsten av barnarbete. H&M är ett exempel på ett företag som använder sig av indisk arbetskraft, och när detta upptäcktes började H&M arbeta för att säkerställa bra villkor for arbetarna i leverantörsfabrikerna för att vi som konsumenter ställde krav. Det ansvar som företag tidigare haft har idag gått mot en utveckling till att även omfatta sociala och etiska frågor. Men man ska vara medveten om att det i många fall bara är mycket prat och lite handling.

EU är världens största biståndsgivare, där fattigdomsbekämpning är det prioriterade målet. EU:s roll som förebild på den politiska och sociala arenan blir allt starkare, och därför är det också viktigt att politiska företrädare från Sverige ställer krav på vad biståndet ska användas till. Här ser jag kvinnors rätt till självförsörjning som en mycket viktig del. Om kvinnor får möjligheter att försörja sig själva ökar deras självkänsla men det kan också ses som ett mycket effektivt sätt att minska fattigdomen i världen.

2006 års fredspristagare Dr Mohammed Yunus är grundaren till Grameen Bank i Bangladesh. Grameen Bank ger mikrolån till fattiga kvinnor som gör det möjligt för dem att bygga upp små givande rörelser. En kvinna lånar till att köpa en höna, som ger ägg som hon kan sälja och för de pengarna kan hon livnära sin familj och efterhand kanske investera i ännu fler djur. Företagsformen kallas socialt företagande. Detta är ett exempel på där målet för företaget inte är att dela ut vinsten till aktieägarna men att återinvestera den för att få ännu större resurser att tackla samhällsproblem.

Det är viktigt ur ett långsiktigt perspektiv att vi finner en global lösning på hur företag ska få agera. Men det jag framförallt ser som en reell möjlighet att påverka om jag blir invald som Europaparlamentariker för Socialdemokraterna, är vilka lösningar och riktlinjer EU kan ta fram för att europeiska företag ska ta ett etiskt och socialt ansvar gentemot samhället.

Jag ställer upp som kandidat till EU med budskapet att EU ska använda sina finansiella biståndsmuskler för att se till att fattiga länder inte säljer sina medborgares rättigheter till multinationella företag. Kvinnor och arbetstagares rättigheter anser jag ska vara en av de viktigaste punkterna när EU förhandlar med om bistånd.

Carina Hägg (S)
Medlem i Broderskapsrörelsen
Riksdagsledamot utrikesutskottet
EU-kandidat #13 för Socialdemokraterna

Läs även andra bloggare om , , , , , , , , , , , , , , , .

Läs också en intressant artikel i Dagen om hur katolska kyrkan i Brasilien uteslutit en våldtagen 9-åring och den feministiska riksdagsledamoten Eva-Lena Janssons inlägg om (M)s kvotering av män.

En undersökning som presenteras i Dagen visar att i USA, där Kristen ofta – och i betydligt högre utsträckning än i Sverige – betyder höger och anti-feministisk kvinnosyn, porrsurfar religiösa mer än andra. Sambandet mellan homofobi och porrsurfande verkar också vara belagt. Kristen höger och dubbelmoral visar sig inte vara helt främmande begrepp. Är ni förvånade?

Read Full Post »